Om det oändliga/Film


MMM
Det enkla får liv hos Roy Andersson 

Roy Andersson har ett alldeles eget filmspråk som kan liknas vid en konstnär som skapar en tavla. Det är upp till betraktaren vad man vill se och förstå.

Det krävs tålamod och ett intresse för Roy Anderssons estetik och filmskapande för att gilla hans grovkorniga samhällsbild. Vi som uppskattar den får alltid ut något av hans magiska och långsamma kameraögonblick. Här finns också mycket humor. Fler gånger kom jag på mig med att vilja skratta högt men hejdade mig för att inte störa den så tysta publiken.

Det började med Sånger från andra våningen och Det satt en duva på en gren och funderade på tillvaron. Dessa båda filmer var mer intressanta och främst den första. Nu börjar det kännas lite upprepning men här finns fortfarande något i filmspråket som känns äkta och fascinerande.

I Roys filmer finns det alltid frågor om vår och Guds existens. Samt om hur ömkliga och sårbara vi människor är. Bara det gör det värt att ta sin tid till att se hans filmer.

Regi Roy Andersson

En tanke på “Om det oändliga/Film

  1. Ingen film i min smak. ”Konstig konst” och inget att rekommendera. Håller inte med Månsson. Betyg: -1 om det var möjligt.

    Gilla

Konstruktiv kritik med foto på dig och ditt för- och efternamn prioriteras.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s