Mammas pojkar/Film av Ulf Malmros

MMM
Galet kul

Ulf Malmros tillhör mina favoritregissörer i Sverige, men med Mammas pojkar når han inte ända fram.

Anslaget är kul; två förvuxna män bor fortfarande hemma hos sin mamma. Men det blir inte lika roligt, som i tidigare filmer av Ulf Malmros. Trots en intressant grundpremiss skapar filmen inte den förväntade komiken och djupet som så många av hans andra verk.

Kjell Bergqvist är en vresig gubbe, som han gör träffsäkert och underhållande. Hans karaktär är komplex, och Bergqvist lyckas fånga både den komiska och den tragiska aspekten av att vara en äldre man som fortfarande är beroende av sin mamma.

Björn Starrin och Johan Östling spelar hårdrockarna, som inte kan flytta från sin mamma. Detta ger upphov till många roliga situationer, vilket gör att man ibland glömmer den underliggande allvaret i deras liv. Kul spelad av Lotta Telje som mamma, får vi se en karaktär som är både kärleksfull och frustrerad. Mamman arbetar som präst och har fullt sjå att få omgivningen att förstå varför hennes ”barn” fortfarande bor hemma, vilket ger filmen en intressant samhällskommentar.

Björn Starrin och Johan Östling är mycket säkra i sina roller och stundom mycket underhållande. Det är välskrivna repliker de har fått att leverera, och deras dynamik med varandra förhöjer filmens humor.

Mia Skäringer som den kåta lärarinnan och Tuva Novotny som gothrockaren, Evil Bitch, är båda suveräna i sina rolltolkningar. De tillför en extra dimension av humor och ärlighet till filmen, deras interaktioner med de manliga huvudkaraktärerna ger upphov till många bisarra men komiska scener. Det är genom dessa karaktärer som filmen ibland lyfter till den nivå av komedi och insikt som man förväntar sig av Malmros.

Sammanfattningsvis är ”Mammas pojkar” en film som har sina stunder men faller kort i jämförelse med Ulf Malmros tidigare filmer. Trots det finns det glimtande ögonblick och underhållande prestationer som gör den värd att se.