Charlotte Johannesson/Malmö Konsthall


Äntligen får Charlotte Johannesson det utrymme som hon förtjänar

Det största rummet har vikts åt Malmökonstnärinnan som här får vika ut sig med sin digitalgrafik och textilier. Det har blivit mycket passande i konsthallen med dess stora vita väggar och strålande dagsljus.

Det är en fröjd att vandra bland Charlottes verk vilket får mig att minnas alla de tillfällen då jag fått se dem när de gjordes. Åren går och vi med dem. Det illustrerar Charlotte på ett humoristiskt vis med sin senaste skapelse med gubbarna som promenerar.

Charlottes tidigare textila arbeten och med digital teknik och datorgrafik finns också att beskåda. Man inser hur fort tiden har gått då man ser hur man arbetade på de tidiga datorerna.

Med sin man Sture revolutionerade de världen med sina då nyskapande verk med en av de första Appledatorerna. Ta chansen att upptäck och utforska en konstnär som fortfarande är på väg.

fullsizeoutput_2daf

Annonser

Ban Thai Steak House/Thailändsk restaurang i Malmö


Gemytligt och prisvärt

”Shilla” och hennes suveräna Thaikockar har gjort det igen. Öppnat ännu en Thairestaurang. Nu i östra Malmö nära Värnhemstorget. Deras andra restaurang finns i centrala Köpenhamn. 

Man har valt att ha samma koncept i Malmö. Genuin Thailändsk mat som tillagas av en kunnig kock. Till detta Shillas vänliga bemötande med kunskap om den mat som serveras. Även Shillas medarbetare har ett ödmjukt sätt att värna om kunderna.

Mycket billigare öl och sprit än de flesta restauranger samt ett rikt utbud av drinkar.
För att inte tala om maten där det verkligen smakar Thaimat. Det finns till och med biff för de som önskar.
Ban Thai är en restaurang med plats för 70 gäster vilket gör att även sällskap kan boka för trevliga sammankomster.

Ban Thai Steak House har också uteservering åt två väderstreck. Samt stora panoramafönster.

fullsizeoutput_2a80

fullsizeoutput_299b
Ben igång med en Thairätt
IMG_2118
Shilla välkomnar alla och även familjer
fullsizeoutput_2a87
Foto Johnny Månsson©

Malmö brinner/Moderna museet i Malmö


Mer tristess än intresseväckande

Med öppna ögon och lust beger jag mig till denna utställning. Då jag vandrar omkring blir jag mer trött än nyfiken. Här i denna tid har jag verkat och medverkat. Men vad får jag se, endast fragment och mest från ett destruktivt håll. 

Här finns inte mycket från det positiva som jag själv såg existerade. Jo, här är några foton från den första folkfesten 1971. Fast de bilderna vittnar inte om så kul vi hade med ringdans och svängig musik. Både från Grus i dojjan och Cornelis Vreejswijk. Visst var Folkfesten strängt politisk men där fanns även glädje och hippiefeeling. Folk rökte både brass och drack vin. Det var på den oskyldiga och goda tiden innan eländet tog över. Lite av denna tidskänsla kan man förnimma i Elisa Halvegårds sagofigurer och bilder. Vid hennes monter kan jag stå länge och drömma mig bort. Elisas bilder och figurer har ett livslångt värde. Värt att nämna är att Elisa Halvegård har nyligen debuterat som författare med, Själarnas erogena zoner.

En bit från Elisa har vi min gamla teckningslärare, Allan Friis. Hans politiska oljor är verkligen tidsbundna och visar på vår naivitet från den tiden. Vi trodde vi förstod så mycket då vi var unga och omogna. En del har fastnat i detta vänstertänkande. Som förkämpen Mikael Wiehe. Han kunde inte ens gå på Malmös bästa rockställe, Dad´s Dancehall. Där fick vi se flera av den tidens bästa rockband. Från utställningen finns Blondie med på en del foto.

Lena Mattsson har gjort en film om punken i Malmö och sångaren Stry Terrarie. Den blir tröttsam i längden att ta del av då här inte finns människor som är bra på att uttrycka sig. En av de som har arrangerat utställningen är Clemens Altgård. Han läser en dikt men det är så svårt att höra att intresset falnar. Bäst är de sensuella fotona på Lena Mattsson.

En annan ljusglimt i Malmö var den dekadenta klubben Trocadero. Med mitt vipkort i högsta hugg så befann jag mig där flera av veckans dagar. Malmös bästa klubb då och inte de skitiga svartklubbar som figurerar i utställningen. 

Foto Johnny Månsson ©

ROSA BARBA Elements of Conduct/Malmö Konsthall


Mörka och dystra filminstallationer

Jag fann varken nöje eller intresse av dessa filmdukar som är uppspända i Konsthallen. Den vackra och ljusa Konsthallen badar nu i mörker och man kan inte se in utifrån. En intressant idé tycker nya Konsthallschefen Mats Stjernstedt. Men då har man helt missat varför Konsthallen är byggd som den är. Nu ser Konsthallen ut som ett renoveringsobjekt. 

Rosa Barba arbetar med film och det vi får se är filmprojektioner av bildcollage filmat från luften. Det ena Bending to earth handlar om en ruinstad av förgiftningar där människan aldrig kan återvända. Det är deprimerande och dystert att ta del av. From Source to Poem är filmat från det amerikanska kongressbiblioteket där allt är arkiverat från den västerländska kulturen. Ett sätt för Rosa Barba att parafrasera Edward Snowden. Här finns även en skulpturkonsert, Blind Volumes. Där är de syntetiska ljudcollagen enbart enerverade och tålamodsprövande.

Det är krävande att vandra där i mörkret och man är glad när man kommer utanför Konsthallen och ut i ljuset. 

imgp2984

imgp2988Foto Johnny Månsson ©

Stad & Land/ CD av Göran Samuelsson


MMMM
Göran Samuelsson fortsätter imponera

Det är fint, moget och skönt tillbakalutade musik som Göran Samuelsson skapar. Tillsammans med ett gediget band når Göran nya höjdpunkter. 

Underbart vackra Nu är nu med musik av Pärra Eriksson och Idde Schultz sång blir albumets vackraste och finaste på cdn. Göran Samuelsson har fått ihop ett helgjutet album. Med pianoslingor och keyboard av Bengt Bygren och Bengan Blomgrens gitarrer är det riktigt njutbart. Lyssna på Bengans gitarrsolo i På väg. Göran sjunger känsligt och övertygande och kanske allra tydligast i Stopp. Men det måste påpekas att utan det eminenta bandet hade inte resultatet blivet så här bra.

Texterna präglas av eftertanke och glädje. Som oftast med Göran Samuelsson. 

goran-samuelsson_pressbild