Matilda the Musical/Malmö Opera


MMMM
Härligt uppfriskande

Malmö Opera kan stoltsera med Nordenpremiär och en helt fantastisk uppsättning. Roald Dahls bok har blivit till en njutbar föreställning. 

Barnen har gått på en särskild Matialdaskola under ett år och det märks. De är helt i nivå med de äldre professionella skådespelarna. Taket lyfter när barnensemblen dansar och sjunger. Det är underhållning som heter duga!

Själva berättelsen om ett överbegåvat barn som inte får nog av att läsa böcker gestaltas suveränt säkert av Matilda Gross som bokens Matilda. Inga premiärnerver var att skönja från andra raden. Hon satte både sång och tal exakt där det skulle vara. Det är en bedrift av henne då hon syns så mycket på denna stora scen. Matildas scener med bibliotekarien Fru Phelps gestaltas ödmjukt och med fin inlevelse av Marianne Mörck. Längesedan jag såg Marianne Mörck så här bra.

Matildas föräldrar spelas med bravur av Michael Jansson och Åsa Fång. Båda överträffar sig själva i deras så komiska rolltolkningar. Här fick man skratta ut rejält. För att inte tala om scenerna som Åsa Fång har med Oscar Pierrou Lindén som Rudolpho. Det han gör med kroppen är värd en hel avhandling. Liksom när Michael Jansson färgar sitt hår och får sin keps ditsatt rejält på huvudet. Föreställningens roligaste scener.

Men det är inte bara skoj och underhållning utan även allvar i denna både mörka och ljusa ramhandling. I Matildas skola finns den mest förskräckliga rektor som går under  namnet, Agatha Trunchbull. Skickligt spelad av David Lundqvist.

Barnen är förskräckta och blir satta i förvaringsbur och hånas inför hela klassen. Men snart finner de på råd för att ge tillbaka hur rektorn har missbrukat dem.

Elisabeth Lintons regi är en levande föreställning där det händer något ständigt. Tillsammans med scenografen Palle Christensen, koreografen Miles Hoare, ljussättaren Ulrik Gad, ljuddesigner Avgoustos Psillas och kostymören Astrid Lynge Ottosen har de uträttat stordåd. Detta är en föreställning som är värd att få gå bra mycket längre än den är planerad till. Alla roller är perfekt valda och gestaltade. 

Matilda, Malmö Opera, 190308
Matilda, Malmö Opera Fotograf: Malin Arnesson

Musik: Tim Minchin. Libretto: Tim Minchin och Dennis Kelly. Svensk översättning: Jonas Forssell. Dirigent: Joakim Hallin. Regi: Elisabeth Linton. Scenografi: Palle Christensen. Kostym: Astrid Lynge Ottosen. Ljuddesign: Avgoustos Psillas. Ljus: Ulrik Gad. Koreografi: Miles Hoare. I rollerna: Anna Heerulff Christiansen, Matilda Gross, Eva Jumatate, Alice Jönsson, Thia Skogmar, Ella Strandberg, Tova Turesson, Milton Felländer, Max Liljedahl, Joel Yebio, Emilia Helm, Alice Jönsson, Oliver Palm, Gustav Sonesson, André Persson Gintner, Melker Wickenberg, Sonja Holm, Molly Johansson, Siri Amundsen, Lisa Birk Pohl, Wilmer Franzén, Leon Mentori, Miranda Boulton, Wilma Persson, Linda Olsson, David Lundqvist, Marianne Mörck, Åsa Fång, Michael Jansson, Jeff Schjerlund, Oscar Pierrou Lindén, Denny Lekström, Hanna Carlbrand, Jonas Schlyter

The House that Jack built/Film


MMM
Vedervärdigt men tänkvärt 

Lars von Trier fortsätter med sina chockerande filmer. Här har han skapat sin egen seriemördare på Triers igenkännbara vis.

En helt vanlig man (Matt Dillon) plockar upp en kvinna (Uma Thurman) som fått punktering på sin bil. Hennes tjat om att han (Jack) kan vara en seriemördare triggar igång Jack så till den milda grad att han får ett överslag i sin hjärna. 

Jack har en dröm om att bygga det perfekta huset, men gång på gång raserar han det. Istället blir det människor, som han bygger ihop på det mest bestialiska sätt. 

Lars von Trier vill få oss att både rysa och förfäras. Förfärliga scener spelas upp framför oss och känsliga personer varnas. Men samtidigt vill jag uppmana till att se filmen då Lars aldrig är ointressant. Fast Trier provocerar oss så vill han visa på att han kan göra skräckfilm med tanke bakom. Du vet aldrig vem i din närhet som kan vara en mördare.

Regi Lars von Trier | Skådespelare Uma Thurman, Bruno Ganz, Ed Speleers, Sofie Gråbøl, Riley Keough, Matt Dillon, Siobhan Fallon Hogan, Jeremy Davies, Jack Mckenzie, Mathias Hjelm, Emil Tholstrup, Marijana Jankovic, Carina Skenhede, Robert Jezek, Osy Ikhile, Christian Arnold, Yoo Ji-tae, Johannes Bah Kuhnke, Jerker Fahlström 

Ladyboys in Thailand


En gigantisk festival där alla ”kvinnorna” är män och kallas Ladyboys. Eller Katye som det heter på thailändska.

Det är vad som visas upp på Miss International Queen 2019 på Festival Center i Pattaya, Thailand.

Hele jippot drar en storpublik då detta är en uppmärksammad händelse varje år i Pattaya. Tv-bolag bevakar liksom övrig media och många stora bolag sponsrar festivalen. Fullsatt på Festival Center vittnar om vilka publikmagneter dessa Ladyboys är.

Musiken dånade över torget då dessa vackra varelser struttade runt till musiken i sina fantastiska kreationer. Till slut korades en vinnare och i år blev det Miss America.

Många ville fotograferas med de olika ländernas Ladyboys fast sanningen är att alla kommer från Thailand. Här Kanplu Pharakho som nästan blev för närgången med sin hand. Kanske för att försäkra sig om det är en kvinna eller en man.

Foto Johnny Månsson

The Favourite/Film


MMMM 

Udda och tankfullt

I gigantiska slottsmiljöer utspelar sig absurda möten. Man dras in i händelsens förlopp på ett nästan makabert men roande sätt. Intrigerna är så många att det är svårt att hålla räkningen.

Detta 1700-talsdrama utspelas i drottning Annes England.

Då det är krig mellan England och Frankrike är inte den bräckliga Anne kapabel att styra landet. Olivia Colman gör rollen som den känslostyrda drottningen. Anne roar sig med sina kaniner och att äta och sova. En tjänare (Abigail) blir hennes livlina. Emma Stone gör en formidabel insats som pigan som tar sig upp i maktens boningar.

Annes oberäkneliga humör gör att alla i hovet måste vara på sin vakt. Deras rädsla för att förlora sina positioner är skrämmande tydlig. Liksom deras frosseri i det överflöd och lyx som finns för dessa aristokrater. I motsats till den fattiga befolkningen.

Det är mäktigt att se på och en imponerande film som regissören Yorgos Lanthimos har skapat. Men var beredd på en helt annorlunda berättelse då det gäller att skildra kungligheter. Samt ett suveränt och annorlunda foto. 

Regi Yorgos Lanthimos
Skådespelare  Olivia Colman, Emma Stone, Rachel Weisz m fl

Bränd/Film


MMM
Krävande men berörande

Fattigdomen kontra den materialistiska verkligheten

En ung man som knappt är talför irrar runt i sin bil där han jobbar för en budfirma.

Vid ett tillfälle träffar Jongsu på en gammal skolkamrat som känner igen honom då de kommer från samma by. Tycke uppstår och de börjar dejta men något står inte rätt till.

Jongsu ska passa Haemis katt då hon ska resa bort. Innan dess har Haemi presenterat en rik man som kallar sig Ben. Han kör omkring i en Porsche men ingen av paret vet vad Ben egentligen sysslar med.

Plötsligt så är Haemis katt borta men återfinns hos Ben tillsammans med smycken från Haemi, men var är hon? Mystiken tätnar och vi får inget svar.

Jongsus vrede väcks inombords och ett möte med Ben blir förödande.

Handel med njurar ligger nära till hands i Haemis försvinnande. Men det är bara en spekulation.

Filmen är baserad på en novell av den japanska författaren Haruki Murakami.

En otäck stämning vilar över filmen men även en fascination.

Regi Lee Chang-dong. Medv Yoo Ah-in, Jeon Jong-seo, Steven Yeun m fl

Arlövsrevyn/Arlövs teater


MMM
Härligt goda skratt

Årets upplaga av revyn är den 25a. Den lockar med kändisen Sven Melander från aktuella Stjärnorna på slottet i TV. Han gör det han är bäst på, berättar från baren. 

Det är träffsäkra texter och roliga kommentarer om året som gått men man kunde varit mycket tuffare mot myndigheter och politiker.

Vad som är fantastiskt bra textmässigt är den monolog som Caroline Nilsson gör om hur man kan missförstå ords innebörd. Den är kul rakt igenom men också om hur ungdomar inte alltid förstår vad som menas. Något att förtulla? visar på idiotin om vad man inte bör fokusera på vid förtullning och blir mer tankfull än underhållande.

Arlövsvisan är en hyllning till provinsen och görs härligt roande av Jennie Rosengren, men här är också en väl genomtänkt text.
Jennie är även skicklig som Doktor Gaser i Magmunnar man minns där hon blir utfrågad om hur man ska tolka olika fisar. Den är äckligt kul.

Revypappan Kent Nilsson briljerar i Svea i full frihet där han får blomma ut rejält och där vi skrattar rakt ut vid flera tillfällen. Det gjorde vi också i flera andra nummer.

Tyvärr kommer revyn som helhet inte upp i den nivå som jag sett tidigare, även om hela revygänget gör ett bra jobb. Men den är klart sevärd och salongen sjöd av skratt. 

Regi Adde Malmberg. Medverkande Kent Nilsson, Jennie Rosengren, Sven Melander, Lotta Thorell, Robert Rydberg, Caroline Nilsson m fl.

Under en öppen himmel/Film


MMMM
Klassisk arbetarskildring 

Livet makar sig så sakteliga framåt i det sömniga Montana. Det är 1960 men alla har inte kommit in i de goda dagar som detta decennium förde med sig.

Denna lilla familj med ett barn kan knappt överleva dagen då mannen Jerry (Jake Gyllenhall) förlorat sitt prestigefyllda jobb som golfproffs och nu måste putsa skorna på spelarna. Ett förnedrande och kränkande arbete. Inte blir de bättre av att hans boss trycker ner honom och ber honom lämna sitt arbete.

Mamman Jeanette (Carey Mulligan) försöker uppmuntra Jerry att ta arbete på lager men det är under Jerrys värdighet. Det resulterar till slut i att han tvingas ut att hjälpa till i en skogsbrand.

Deras 14-åriga son Joe är smart och eftertänksam. Han försöker bidra så gott han kan genom att bli fotoassistent. Den lönen hjälper dem inte mycket och Jeanette får inga av de jobb som hon söker. Frustrerad söker hon tröst hos traktens bilhandlare. Det får förödande konsekvenser.

En plågsam men lärorik och sedelärande historia där man blir berörd och ömmar för den lilla familjen. Att skådespelarna är lysande, nära och vardagsverkliga gör filmen desto mer sevärd. 

Regi Paul Dano, Medv Ed Oxenbould, Jake Gyllenhaal, Carey Mulligan, Bill Camp m fl.