Mellan två världar/Bok av Sylvia Browne


En bok som förklarar varför vi lever, hur vi kan förstå vem vi är och varifrån vi kommer.

Det är mycket intressant att ta del av Sylvias tankar där hon beskriver sitt liv som medium. Det är inget hokus pokus utan klara fakta som här presenteras. Men det vill till att man är andligt intresserad och tror det finns något mer än vår fysiska värld.

Det handlar om att hela våra sinnen och att få kontakt med den andra sidan dit vi alla ska, förr eller senare.

Som medium har Sylvia Browne under över femtio år hjälpt människor att få kontakt med sina döda släktingar samt bistått polisen med att få tag på brottslingar.

Boken som kom ut 2000 är en hjälp till självhjälp och om vad som är meningen med våra liv.

Allting förändras och gör så ständigt. Därför är det viktigt att vi förstår att leva i nuet och inte ta något för givet.

9789153431831_200x_mellan-tva-varldar-ett-mediums-guidebok-till-andra-sidan_pocket

Tunna skivor av mig/Bok av Siw Malmkvist


Siwan har hunnit med en hel del och här får vi veta allt. En gedigen faktabok som Siw skrivet tillsammans med Carl Magnus Palm och Norstedts. 

Siw Malmkvist är ett riktigt yrväder och det är inte klokt vad hon flängde runt och hur mycket hon har åstadkommit inom nöjesvärlden.

Det är en underhållande och rappt skriven bok där minnen fladdrar förbi. Jag minns henne innan jag var tonåring och Siwans låtar vill man lätt nynna på de man ser dem nu i tryck. För att inte tala om när man lyssnar på dem igen. Här får jag erkänna att när jag nu är äldre uppskattar jag dem mer än när jag var tonåring.

Siw är väldigt noga med att flera gånger påpeka att hon är ”bara en vanlig människa”, som om hon var rädd för att stå upp för att hon är en himla bra artist och sångerska.
Siw nämner att hon har ett väldigt dåligt självförtroende. Kanske för att hon kommer från arbetarklass där man ofta får hålla tillbaka sig själv och inte tro ”att man är någon”.

Siw växte upp fattigt i en barnaskara på nio i Borstahusen i Landskrona. Borstahusen är känt för att där bodde de fattigaste. Siws familj var så fattig at hennes mor valde att gå till BB då Siw skulle födas. Busspengar var för dyrt, fast det var vinter och blev nyårsafton då Siw föddes.

Trots detta elände lyckades Siw ta sig fram i en sångtävling som ledde till att hon fick spela in en skiva i Stockholm. Resten är historia, som man brukar säga. 

getxinfo

Lill-Tarzan å jag, En berättelse från världens bästa land/Bok av Johan Hedenberg


Skådespelaren Johan Hedenberg visar sig vara en begåvning även på att skriva.
Jag fängslas och känner igen mig, både i min uppväxt och i mina teaterdrömmar.
Johan och jag sökte samtidigt till den statliga scenskolan, där Johan blev antagen.

Boken handlar till stor del om Johans uppväxt i Grimsta och Vällingby i Stockholm.

Mycket utspelar sig i -60-talets förorter där sossarnas miljonprogram skulle bygga bort trångboddheten. Bebyggelsen fick utstå mycket kritik med dess fula och hemska höghuslängor. Här växer Johan upp med många missanpassade figurer. En av dem är Lill-Tarzan. En vig pojke som kan klättra upp var som helst och enligt flera skulle kunnat bli en mästersimmare eller cirkusartist. Men han som Ubbe och andra av Johans kompisar hamnar istället i missbruk, men innan dess är Lill-Tarzan en trätobroder till Johan. Många gånger har de kul, men slåss också rått. Både på skolgården och hemmavid. De sammanstrålar senare i livet på anstalt och vid Dramaten. Den plats som blivit Johans arbetsplats. Då han inte filmar, spelar på hästar eller rider. Hästar blev tidigt en del av Johans liv.

Johan skiftar skickligt mellan då och nutid. Hans beskrivningar av scenskolan i Malmö är ingen vacker läsning, men nödvändig för att förstå hur Johans liv formades. 
Flera elever på skolan förkastade den konstnärliga undervisningen och tyckte klasskamp var viktigare. Detta kan inte Johan acceptera och blir därför utfrusen av sina klasskamrater. Det leder till att Johan måste genomgå läkarbesök om sin mentala hälsa och ombeds att sluta sin utbildning. Johan triumferar genom att ta sig igenom de tre åren och senare få jobb på Dramaten. 

Det är en gripande, medryckande och personligt färgad bok som Johan har skrivit.

Klart läsvärd för alla oss som växte upp i början av -60-talet, med våra drömmar om rock och pop i ett samhälle där allt var möjligt. Det har varit på tal om att göra TV-serie av boken som kom ut 2012. Den ingår bland mina Corona-böcker. Böcker som jag inte har hunnit läsa tidigare men nu tar mig an då alla andra nöjen är nersläckta. 

9789113047935_200x_lill-tarzan-a-jag-en-berattelse-fran-varldens-basta-land_e-bok

Den tyske vännen/Bok av Jan Sigurd


Det är en härlig skrattfest och Jan Sigurds situationskomik utvecklar sig till rena farsen. Det är så träffsäkert om de typer och företeelser som Jan berättar om. Även mitt namn har Sigurd gjort till en inte så snäll figur i Himmelska pågar.

Men det är mest om tysken Walter som Jans alter ego?, Simon och hans kompis Olof bilar till då Olof ska köpa en ny gitarr i Tyskland.

Walter har en gitarr som Elvis spelat på och det får Olof att gå i taket av lycka. Som den journalist han är ser han här ett framtida scoop. 
Walter lärde känna Elvis i Tyskland då han gjorde sin värnplikt på -60-talet. Där blev de vänner och började umgås. 
Simon och Olof får möjligheten att bli guidade av Walter i Skåne till de platser som Elvis och Walter besökte. Det blir många härliga upplevelser för dem båda. Samt för oss bokläsare.

Att läsa om Elvis och Walters hejdlösa anekdoter då de åkte omkring i Skåneland är obetalbart! Som när de besöker ett fik där kvinnan som serverar tycker att Elvis Presley inte ska vara så stöddig för att han ser ut som Elvis. 

Jan Sigurd har en särdeles begåvning för att få fram satir i nästan varje mening. Jag kommer på mig själv att skratta mest hela tiden. Det är dessutom så välskrivet!  
Sigurds språkbehandling får mig att ivrigt vilja vända till nästa blad.   

En mycket läsvärd, om än äldre bok, som plockats fram i dessa Coronatider. Njut och fröjdas utav Jan Sigurds uppsluppna och så underhållande berättarstil. 

den-tyske-vannen_150

Jag var död i 8 minuter och kom tillbaka med livets nycklar/Bok av Martin Wenzel


En bok som borde vara för alla men som säkert flera kan tycka låter suspekt. Det enda som krävs för att ta till sig budskapet är ett öppet sinnelag. Efter att ha läst igenom Martin Wentzels underbara historia önskar jag att alla tar den till sig.

Martin blev dödförklarad efter en trafikolycka. Efter uppvaknandet insåg Martin att han fått gåvan att förstå varför vi lever på jorden. Det delar han nu med sig till sina medmänniskor genom föredrag, kurser och enskilda samtal.

Det häpnadsväckande är att Martin genom sin olycka fick djupa insikter om människans mening på vår planet. Martin upplevde en enorm harmoni, varseblev fantastiska färger och ljusgestalter som guidade honom om ett högre medvetande. I detta tillstånd ville Martin stanna kvar, men fick budskapet att han hade en uppgift kvar i sitt jordiska liv. Efter det har ljusvarelserna fortsatt guida Martin i hans dagliga arbete som konstnär och med andra människor.

Det har blivit en fascinerande läsning om hur Martin kom till insikt om sitt eget liv. Det delar han nu med sig till alla de som tvivlar och som söker en mening bortom vår vardag.

I boken ingår både praktiska och mentala övningar för att kunna få en mer harmonisk och berikande vardag. Där berättar Martin också om sina upplevelser med människor som sökt hans hjälp.

jag-var-dod-i-8-minuter-och-kom-tillbaka-med-livets-nycklar

Prästen som blev frälst/Bok av Jan Sigurd


Nu i Coronatider och brist på inkommande recensioner av film, konserter och annat så lägger jag upp en del gamla böcker som jag inte hunnit läsa tidigare. Här Malmöförfattaren Jan Sigurd, som skrivet en underfundig och mycket kul bok. 

 Vi får ett pärlband av mycket njutbara och och ibland hysteriskt roliga berättelser. Jag har haft roligt boken igenom och kan rekommendera den varmt.

Den ena berättelsen är mer skruvad än den andra. Men det är bara kul!

Vad sägs om en präst som slarvar bort kollekten på en prostituerad eller ett hus på Ven som alstrar ström av sig själv.

Språket flyter på som det ska och Jan Sigurd är en mästare på att få ihop de små berättelserna till riktigt komiska anekdoter. Vare sig de är sanna eller påhittade.

Vill man ha något riktigt kul i dessa Coronatider så är Prästen som blev frälst ett nog så gott läsalternativ.

jansigurd

Det muslimska problemet/Bok av Irshad Manji


Detta är en äldre bok men nog så aktuell än idag. Skrämmande aktuell, skulle jag vilja påstå! Tyvärr har den utgått från förlaget men boken måste recenseras så att ni kan försöka få tag i den. Fri tanke gav ut den 2008.

Irshad Manji är en frispråkig kvinna, som är muslim och lesbisk. Hon vill få oss att förstå hur islamisterna tänker och agerar. Irshad gör det på ett konstruktivt och informerande vis. Hon klär av hela den islamistiska tankekedjan med dess hycklande och hatiska språk.

Manji har erfarenhet av det hon berättar om och är inte dömande eller hatisk.

Då Irshad är feminist blir jag överraskad av hennes frispråkighet mot islam. Det brukar annars vara tvärtom. Det är den radikala och ortodoxa islam som Manji vill ska försvinna, då den innebär ett förtryck för alla muslimer. Manji vill att man ska se boken som ”en muslimsk röst för förändring”.

Manji tar upp hatet mot kristna och judar och även slaveriet i de muslimska länderna. Något som oftast tystas ner av traditionell massmedia.

Irshad vill att muslimer själva ska våga ifrågasätta Koranen och dess så skiftande texter där islamisterna enbart fixerar sig vid det våldsamma och hatet mot oliktänkande.

Boken är skriven på ett både spännande och kunskapsmässigt vis, vilket gör att man hela tiden vill veta mer om denna farsot som kallas islam.

Enligt Irshad måste det till ett fritt tänkande om det ska kunna bli en förändring inom islam. Det är bara muslimerna själv som kan revolutionera islam, så att den fundamentalistiska islam kan frige de miljontals muslimer, som inte vågar opponera sig mot kvinnoförtryck och kunskapsutveckling.

9789197709439_200x_det-muslimska-problemet-en-maning-till-uppriktighet-och-forandring

Gyllene Tider – En sista refräng/Genom tiderna/ Bok av Jan-Ove Wikström & Anders Roos


Snyggt och komplett!

Fotografen Anders Roos har tillsammans med skribenten Jan-Ove Wikström satt ihop den definitiva boken om Gyllene Tider. De har dessutom fått ihop två böcker till en.

Ene delen berör Gyllenes avskedskonsert och den andra delen handlar om bandmedlemmarnas karriärer.

Anders Roos verkar ha varit överallt med sin kamera och inget har han missat. Är ni Gyllenfans så rusa ner och köp denna bok. Jan-Ove Wikström summerar bandets historia. Det han inte har med är antagligen inget av värde. Två män har gjort sitt yttersta för att tillfredsställa det enorma suget efter Per Gessle och resten av bandet. En tegelsten till bok för entusiasterna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

No Action/Tolv månader av Punk, New Wave och extas på Dad´s Dancehall i Malmö. Bok av Sven Lindström/Petter Lönegård & Kjell Magnusson.


Dad´s Dancehall var ett rock n roll place i Malmö från sep -77 till sep -78. För oss musikälskare var det ett välkommet ställe där vi kunde se våra favoritband.
Patti Smith, Blondie och Elvis Costello var några av de band som jag såg när de var som bäst. Jag fick även 
möjligheten att sjunga på Dad´s Dancehall.

Det är verkligen Memory Lane när jag läser den här boken och kommer ihåg det mesta som om det var igår. Jag bodde i närheten så det var enkelt att bara knalla ner när man kände för det. Broni Mühl som var ägaren blev en i kompisgänget bland oss som frekventerade hans lokal. Vid ett tillfälle provsjöng jag som sångare i rockbandet White. Ett söndagsarrangemang som Broni hade för lokala Malmöband.
På Värnhemstorget fanns Dan Tillbergs, Studio Bellatrix. Där spelades Kal P Dals, Till Mossan in under två rusiga lördagskvällar. Peps producerade och Dan var en av teknikerna. Jag fick förmånen att sjunga i kören och Kalle tackade mig och Dan på konvolutet, ”För sunt förnuft o’ sång”. Kal P Dal var en av dem som slog publikrekord på Dad´s. Det gjorde tyvärr inte ovannämnda band som borde ha fyllt gamla 54’an, som tidigare var ett dansställe, för ”mogen ungdom”.

Broni gjorde vad han kunde för att skapa ett ställe då punken och new wavemusiken var som hetast. Men även om Ramones, Boomtown Rats, The Clash, The Jam, Ultravox, Dr Feelgood, Runaways, Ulf Lundell, Pugh och Magnus Uggla spelade där kom det bara ett hundratal till varje konsert. Förutom Kalle och Ugglas konserter, som höll  på att välta stället. Flera polisbilar var på plats för att reda ut kaoset i lokalen och på gatan.

Till slut fick Broni kasta in handduken och detta bara efter ett år, men då hade Broni förlorat 70 000 kr. Mycket pengar på den tiden. Nämnas i sammanhanget är att Bellatrixs piano fick transporteras ner till Dad´s då Patti Smith krävde det för sin spelning. 

Sven Lindström har som vanligt skrivit en initierad text, även om han inte bodde i Malmö då banden spelade på Dad´s, men han var nere från Växjö och såg Elvis Costello & The Attractions. Sven blev sedermera nöjesjournalist på Sydsvenskan. Han är författare till flera musikböcker om populärartister och spelar gitarr i ett eget band

No Action är gjord som en scrapbook med ett rikt illustrerat bildmaterial. Köp den och njut av ett händelserikt musikår i Malmö. Rockgruppen Problem gjorde en låt de kallade, Malmö Sta´. ”För i Malmö ska råda ordning å reda inget som stör får här existera…”. Det var ett mindre problem då, om man jämför med idag. 

no-action-tolv-manader-av-punk-new-wave-och-extas-pa-dads-dancehall-i-malmo

Orfeus i underjorden/Operett på Malmö Opera


Dödstråkigt!

På ytan ser det glatt och underhållande ut med dessa fantasirika kostymer och en kul handling. Men resultatet blev något helt annat. Allting blev fel i Elisabeth Lintons regi. 

Man har valt fel sångare, här krävs en regissör som kan locka fram det komiska, förutom att de sjunger bra. Vi har sett Loa Falkman i tidigare roller att han kan vara både rolig och sjunga bra, men här kom inget av det. Den enda som imponerade sångligt var Eir Inderhau som Eurydike. Men hon har tyvärr inte den  komiska talang som krävs, vilket man kan säga om alla medverkande. I all fall i denna uppsättning. Alla agerande kämpar på men det blir inte roligt! Det var inte mycket skratt som hördes hos premiärpubliken. Lite fniss men mestadels tyst. Här borde Elisabeth insett att det här håller inte och tänkt om!

Hela första akten var en lång väntan på väg ner till sömnens rike. Alla springer omkring vid ett jättebord och gör i princip ingenting. Som en repetion på något som komma skall där allt är ostrukturerat och icke genomtänkt.

Andra akten hade lite mer schwung och mest för de duktiga och attraktiva can can-kvinnorna. Men själva handlingen med en nutida text där man knappt drog på smilbanden och allt hade tröskats flera gånger i andra sammanhang gjorde att även här kom gäspningarna fram. Tack gode Gud för den härliga musiken!

orfiu_mb-7430
Foto Mats Bäcker

Regi Elisabeth Linton, Scenografi Julia Hansen, Kostym Anja Vang Kragh, Ljus Ulrik Gad,  Koreografi Miles Hoare, Dirigent Tobias Ringborg/Jakob Hultberg. I rollerna Loa Falkman, Marianne Mörck, Richkard Söderberg, Maria Streijffert, Martin Vanberg, Eir Inderhaug, Klara Ek, Johannes Wanselow m fl. Malmö opera 14/2.