Wolf of Wall Street/Film av Martin Scorsese

MM
Omoget verk av Scorsese

Martin Scorsese har många fina verk på sitt samvete. Men för Wolf of Wall Street kommer han att bli ihågkommen som ett av de sämsta han har åstadkommit.

Scorsese försöker skapa ett eget koncept av Wall Street. Han har tryckt in så många svordomar och naket som möjligt. Man blir trött redan i halvtid. Kan det verkligen vara möjligt att dessa börsmäklare har ett så fattigt språk och är så vulgära? Filmen verkar mer som en provokation än ett konstverk, där chockerande innehåll prioriteras framför berättelsens djuplodande nyansrikedom.

Hela filmen handlar om ett uppradande och intagande av otaliga droger. Man undrar hur dessa personer kan vara så alerta. De ska sälja och arbeta på Wall Street i detta hektiska klimat.

Det finns en påtaglig motsättning i hur karaktärerna framställs som livfulla och energiska samtidigt som de är djupt försjunkna i ett självdestruktivt beteende. Scorsese verkar blanda påvisbar glamour med avskyvärdhet, men resultatet känns ostrukturerat och osammanhängande.

Det som kan karaktäriseras som intressant är hur börshajarna är helt samvetslösa och lurar småsparare utan skrupler. Filmen skapar en bild av en värld där etik och moral saknas, där girighet och överflöd är normerna snarare än undantagen. Karaktärerna drivs av en oändlig jakt på makt och njutning, vilket både fascinerar och avskräcker.

Som film betraktat är Wolf of Wall Street ointressant, omogen och alldeles för lång på över tre timmar. Berättelsen drar ut på sina poänger och tappar därmed sin innebörd. Tidsaspekten känns som en plåga snarare än en del av upplevelsen. Det är svårt att sympatisera med karaktärerna, och det verkar som om Scorsese har glömt att skapa en känslomässig koppling till sin publik.

Se istället Wall Street med Michael Douglas, som är en klassiker i genren. Den filmen bjuder på en mer genomtänkt narrativ struktur och komplexa karaktärer. Michael Douglas’ prestation och filmens fokus på den moraliska kluvenheten i finansvärlden ger en mer djuplodande och tankeväckande upplevelse. Genom att framhäva konsekvenserna av girighet och översittarfasoner erbjuder den en personlig och social kommentar som saknas i Scorseses verk.

Medv Leonard DiCaprio, Julie Andrews m fl