MM
Sömnpiller
Regi: Èric Besnard
Skådespelare: Josiane Balasko, Gérard Jugnot, Clovis Cornillac m fl
Fransk/Dramakomedi

Att denna film har blivit en succé i Frankrike säger en hel del om deras filmklimat. För mig var det en av de tråkigaste filmer jag sett på länge. 

Filmen är politiskt korrekt om en fransk kvinna som uppträder som godhetsapostel och ömmar för en utvisningshotad svart kvinna och hennes son. Men hon tänker inte längre än näsan räcker då hon säger, ”Jag vill inte leva i ett land som utvisar människor” och ”Förr var det judarna”. Sådana uttalanden präglar hela filmen. Fast när man ser det så som det visas fram här med en ensamstående kvinna och hennes son så är det lätt att man tycker det är självklart att de ska få stanna.

”Godhetsaposteln” Olga fortsätter sin strävan att övertyga de närmaste att de måste ställa upp för den ensamma mamman men hennes man och son är tveksamma.

Regissören verkar tycka det är kul att Olga skriker efter sin man Jacques i tid och otid men det blir bara dumt och löjligt.

Sonen Maxine som har ett ambulansföretag kör omkring i en ambulans även på sin fritid och även Olga får köra vilket visar sig vara livsfarligt. 

Att kalla Mina päron för en komedi gör nog bara fransmännen.

Detta bästa jag kan uppbringa om filmen är dess fina landskapsbilder.