The Front Runner/Film av Jason Reitman

MMM

Som frontman i demokraterna.

Många trodde att Gary Hart hade en stor chans att bli president 1988. Detta satte amerikansk press stopp för.

Hugh Jackman gör ett trovärdigt porträtt av advokaten och senatorn. Han fick avsluta sin kampanj då Miami Herald hängde ut honom för en kärleksaffär med Donna Rice.

De andra medierna hängde på eftersom Hart var gift, och händelsen blev en stormig debattpunkt i den dåvarande valkampanjen.

Den intensiva mediebevakningen av Hart och hans personliga liv ger oss en tydlig bild.
Vi ser hur pressens makt kan påverka en politikers karriär. Detta sker i enlighet med de känslor och förväntningar som det offentliga livet bär med sig.

Hart var en innovativ röst inom politik. Han var en förespråkare för framtidens frågor. Plötsligt blev han ett offer för en aggressiv nyhetskultur som prioriterade skandal framför substans.

Det vi bevittnar är en hetsjakt på en politiker. Detta visar på en ytlighet och en imbecill verklighet. Man tror knappt att det är verkligt.

En person som pratade om visionära idéer och en ny riktning för landet mötte motstånd från sensationalism. Det blev en hyperfokusering på privatlivet snarare än politiska förslag.

När tidningar som Washington Post och New York Times medverkar i smutskastningen, påverkar det deras trovärdighet. Man kan inte lita på någon tidning längre i USA.

Den här situationen väcker frågor om journalistikens roll i demokratin. Det är också viktigt att väljare kan göra informerade val baserade på fakta snarare än skvaller.

Det blir tydligt hur viktigt det är att skilja mellan väsentliga politiska diskussioner och det som bara är pr-skapad sensation.

Regi Jason Reitman
Medv Hugh Jackman m fl