Rattlesnake Milk/Folk å Rock i Malmö

MMM

Texascountrysurf

Då jag lyssnat på Rattlesnake Milks musik på platta föll jag som en fura. Det här påminner mig om då jag hörde Dires Straits första platta och Mark Knopflers Fenderspel. Jag blev helt förtrollad, hos Milks hör jag även ekon från JJ Cale.

På kvällens spelning blev det problem med tekniken hos sologittaristen Andrew Chavez. Det tog sin tid innan han fick sin Fender att fungera igen. Sångaren och kompgitarristen Lou Lewis körde då ensam. Det fungerade väl då han har en röst som fraserar helt rätt i varje mening. Hans anekdoter från södra Texas, (därifrån de kommer) blev också uppskattade. De målade upp starka bilder av livet i Texas. Dessa historier innehöll dess färgstarka människor och kultur.

När Milks körde vidare var de samstämmiga. Även trummisen Corey Alvarez och basisten Eric Pawlic kom in där de skulle. Deras dynamik på scenen skapade en härlig atmosfär, och man kunde känna energin flöda mellan musikerna och publiken. Fast för min del var det Andrew Chavez spel som gav mig den största njutningen. Hans flyhänta solon, fulla av känsla och bravur, var det värt att stanna för. Det var som om hans gitarr talade. Den förmedlade en historia genom varje ton. Det tror jag verkligen fångade alla i lokalen.

Rattlesnake Milk lät långt ifrån lika bra som de är på skiva, men det behöver inte alltid vara en nackdel. Vi som var där fick oss en härlig stund. Vilket publiken visade med att applådera mycket. Milks har en laidback och småsvängig blandning av flera musikstilar, där botten finns i country.

Deras förmåga att blanda influenser från blues, rock och några folkelement var imponerande. Detta gjorde deras framförande så unikt och fängslande. Återigen blev man påmind om hur kraftfull musik kan vara, speciellt i live-format.

I slutändan, även med tekniska problem, skapade Rattlesnake Milk en kväll av magi som jag kommer att minnas.

Foto MånssonsKultur.se