Heather Nova/Slagthuset i Malmö

MM

En lugn och akustisk show

Hennes första platta kom redan 1990. Hon har nyligen släppt sitt 13 album, Breath and Air. Från det melodiska albumet fick vi höra flera låtar.

Jag är kluven till Heathers framträdande. Jag trodde inte att det skulle vara en akustisk show. Här saknades ett riktigt band med ett elektriskt sound. Detta gjorde att vi nästan blev helt utan låtar från hennes 90-tal. Vid den tiden kom hennes bästa album Oyster och Siren. Många i publiken var utan tvekan besvikna. De ville höra några av de mästerverk som kännetecknar hennes tidiga karriär.

Förutom hennes hitlåt, London Rain (Nothing Heals Me Like You Do), fick vi se en något annorlunda, mer intim upplevelse. Under detta nummer uppmanade Heather någon i publiken att komma upp och sjunga med, vilket skapade en spännande stämning. Två modiga unga tjejer antog utmaningen och klev upp på scen. Tyvärr lyckades de inte så bra med deras sång. Det vittnar om att även de modigaste stunderna kan vara osäkra, vilket åtminstone lade till en nerv i föreställningen.

Heather blev kompad av ett litet trumset och en cello. I vissa stunder gjorde detta att musiken kändes lite för sömnig. Personen sida om mig gäspade flitigt, och jag kunde inte låta bli att känna av en viss trötthet i stämningen. Mestadels var det Heather på akustisk gitarr med stöd av cellisten Midori Jaeger. Hon var bedårande och skicklig; en fantastisk musiker som också fungerade som basist. Hennes bidrag gav en extra dimension till Heathers framträdande. Det var ändå svårt att ignorera den bristande dynamiken. Dynamiken saknades från ett fullödigt band.

Trummisen kom enbart in på ett par låtar, när Heather kallade honom sin allt-i-allo. Med sina vispar på virveltrumman skapade han ett fylligt ljud som verkligen lyfte några av låtarna. Hans skicklighet kombinerad med en liten cymbal och bastrumma bidrog till Heathers akustiska låtar. De gav låtarna precis det de behövde för att förmedla riktig känsla och energi. Heather hade en karakteristisk stämma fylld med känsla. Dess värme lyste igenom i de mer känslosamma ögonblicken av konserten.

På en del låtar spelade Heather eller Midori orgel, vilket tillförde en ny dimension till sången som de andra instrumenten. Det skapade en drömlik atmosfär som fungerar väl i Heathers värld av musik. Kvällen var dedikerad. Den var för dem som bara ville ha det drömlika och lugna som Heather Nova har skapat under sin karriär. Det finns det gott om på hennes senaste album, där hon fortsätter att utforska ämnen som sorg, kärlek och identitet. Jag hade velat ha mer rock ‘n’ roll, mer av den råa energin som ofta saknas i akustiska sättningar.

Heather Nova har texter med mening. Hon försöker få ihop vad hon gått igenom i sitt liv. Dessutom hur hon kan hela det. Som olika vanemönster som vi alla upprepar, både med andra och i vårt eget liv. Heather säger att hennes låtskrivande handlar om att få en klarhet om sig själv. Något som vi alla bör eftersträva.

Hennes texter är djupa och personliga. De fungerar som en spegel för lyssnarnas egna upplevelser och känslor. Det gör att man inte bara lyssnar, utan verkligen engagerar sig med musiken.