Sonoma/Dansföreställning på Östre Gasværk teater i Köpenhamn

Kvinnlig kraft genom Dans och Musik

Nio kvinnor intar scenen i 75 minuter med vrål, trummor och dans. Jag förstår ingenting av vad som sker framför mig. Istället för att bli inspirerad känner jag mig trött. Deras mörka undertoner om strikt religiositet påverkar mig. De högljudda inslagen av rytmer påverkar också mina sinnen.

Danstruppen kommer från Barcelona. De var på gästspel under tre dagar. Det var under det årliga temat Köpenhamn dansar. Sonoma betyder Månens dal.

Det är inte dans i traditionell mening. Koreografen Marcos Morau verkar ha velat få fram alla kvinnors smärta och elände från religiöst förtryck. Samtidigt som det är en koreografi med religiösa ritualer. Det är dystert och deprimerande att ta del av. Som en surrealistisk upplevelse om det katolska och islamska kvinnoförtrycket.

Marcos Morau vill se det som en hyllning till kvinnan som alltid får vara i bakgrunden. Detta är hur det är i alla religioner.

Dansarna ger allt till hundra procent med sitt flängande över scenen på det mest märkvärdiga vis. Åkande in på rullskridskor och plötsligt kommer det stora kvinnohuvuden av papiermaché. Allt i en enda röra. Till det; stora religiösa texter på skärmar, som manar oss till läsning.

Högt och starkt bankande på var sin stor trumma kallar de på sin feminina energi. Ljudet är så högt som man kan klara av, vilket får en nästan rituell mening. Det är som dansens primalskrik.

Kvinnorna får verkligen utlopp för sin kreativitet och bemästrar sina uttryck fullständigt. Även om det inte tilltalar mig. Förutom när de vackert och snabbt snurrade runt med sina vita klänningar som blev som en gräddbakelse runt dem. Oerhört snyggt och effektfullt. Det påminde om de manliga virvlande dervischerna inom sufismen; dansande i sina vita klänningar.

Medv La Veronal, Koreografi Marcos Morau