He named me Malala/Film av Davis Guggenheim

MMM

En kämpe för utbildning eller indoktrinerad av Islam?

Allas älskling, Malala Yousafzai, som sköts 2012 i huvudet av en taliban, har nu filmatiserats. Den är informativ med fina animerade inslag, om denna begåvade 16-åring.

Vad jag inte förstår är hur denna kämpe mot förtryck kan predika islam. Hur kan hon klä sig med slöja och traditionsenlig islamklädsel, som historiskt har ansetts vara en symbol för underkastelse?

Det finns en komplexitet i att vara troende och samtidigt stå emot förtryck, och jag undrar om det inte skapar en inre konflikt för henne. Kanske ser hon klädseln som en del av sin identitet, en kultur som hon vill bevara, och möjligtvis anser hon att hon kan förena dessa två aspekter i sitt liv.

Detta väcker frågor om hur vi definierar frihet och vad det verkligen innebär att kämpa mot förtryck, särskilt i ett samhälle där tradition och modernitet ofta står i kontrast till varandra.

Malala bor numera i Birmingham (på grund av säkerhetsskäl) med hela sin familj.

Hon skulle kunna ha varit en förebild för alla islams kvinnor. Genom att kasta slöjan skulle hon klä sig som en normal tonåring, vilket skulle kunna inspirera andra att följa sina egna drömmar och bryta mot traditionella normer. Att välja att uttrycka sig själv genom sin klädsel kan vara en kraftfull handling av självständighet och mod, och i en värld där många fortfarande kämpar för sina rättigheter och friheter, skulle hennes beslut att frigöra sig från slöjan kunna representera en symbol för förändring och hopp. Med sin nya stil skulle hon kunna delta i sociala aktiviteter, bygga relationer och skapa en plattform för att föra fram röster som ofta förblir ohörda.

Istället går hon i sin okunniga mors fotspår då det gäller klädsel, en tradition som har sitt ursprung i flera generationer av kulturella normer och förväntningar. Hennes mamma tycker även att Malala ska titta ner då det är män i närheten, rädd för att hennes dotter ska dra till sig oönskad uppmärksamhet. Så indoktrinerad är mamman att hon inte kan gå ut utan flera meter tyg lindat om sig, vilket skapar en känsla av tyst förtryck och bristande frihet. Det finns en känsla av sorg över att den ungdomliga sprudlande energi som Malala besitter, kvävs av dessa strikta regler, när hon drömmer om en värld där hon kan välja kläder fritt och leva utan rädsla.

Malalas pappa vill också att Malala bär slöja. Han som påstår sig kämpa mot förtryck av alla de slag visar en intressant paradox; medan han står upp för frihet och rättigheter, åläggs hans dotter kulturella och religiösa skyldigheter. De visar sig alla vara hängivna islam och går regelbundet till Moskén, där de engagerar sig i gemensamma bönestunder och aktiviteter som stärker deras tro. Skrämmande att se, och media vågar knappast andas om islamklädselen, trots att det är en så viktig del av diskussionen om könsroller och identitet i dagens samhälle. Många frågor kvarstår: Är det verkligen en fråga om val eller är det en form av dölja av andra förtryck, som kanske inte alltid syns på ytan?

Malala är en intelligent och kunskapstörstig tonåring som blivit indoktrinerad av islam, men kämpar för kvinnors rätt till utbildning med stor beslutsamhet och mod. Hon har upplevt motgångar och faror för sin övertygelse, men tvekar aldrig att stå upp för det hon tror på. Genom sina handlingar har hon blivit en förebild för många, och hennes röst hörs starkt i kampen för jämlikhet och rättvisa. För det är hon värd all respekt!

Regi Davis Guggenheim. Medv Malala Yousafzai, Ziaddun Yousafsai, Toor Pekal Yousafzai.