En komikers uppväxt/Film av Rojda Sekersöz

MM
Regissörens brister i svensk film av 70-talet

Detta är något av det mest uttråkade jag sett i filmväg på bra mycket länge. Man vill bara att filmen ska ta slut så man kan lämna salongen. Här är det helt fel regissör och inte mycket känsla för att få ett flyt och rytm i filmen. 

Här finns antydan till att det kunnat bli något bra men det slarvas bort på vägen.

I flera scener har man fångat tiden väl i Sverige på -70-talet, om hur vi klädde oss och levde. Men plötsligt försvinner spänningen i berättelsen. Det är synd då jag minns boken av Jonas Gardell (från -92)  som mycket givande läsning.

Björn Kjellman var strålande i rollen som vuxen i TV-serien, som gick samma år. Så varför då göra den på film?

Regissören Rojda Sekersöz verkar ha fått uppgiften för att hon är kvinna, ung och utländsk. Här krävs en svensk och äldre regissör som varit med om att växa upp i Sverige på -70-talet.

Den unga Juha Lindström spelas säkert av Loke Hellberg. Scenerna med hans vänner som blir mobbade är smärtsamma då han inte själv vågar ingripa. Hans kompis Thomas har en snäll tysk mamma. Hon gör allt för att Thomas vänner ska ha det bra. Mobbarna tillintetgör henne för att hon är så osvensk.

Alla barnen ska ha en eloge då de gör sina roller helt klanderfritt och fångar väl sina karaktärer. Juhas föräldrar är tidstypiska och mamman spelad av Maria Sid är träffsäker som finsk, arg och besviken.

Ulla Skoog som hetsig och taskig gympafröken är ett kul inslag och man minns då väl sina trista gymnastiktimmar.

Ett plus till Jakob Eklund. Han gör en obehaglig typ. Han är en av mobbarna. Nu har han vuxit upp och besöker Juha efter en föreställning. Mobbningen försöker han släta över och vill de ska fira med en öl. Det finner Juha olustigt men blir tvingad ut till antagonistens kompisar för att ta selfies och dricka öl. 

Johan Rheborg som den äldre Juha Lindström gör en för slät figur som den framgångsrika komikern. Han kommer inte till sin rätt som skådespelare och man blir inte nyfiken.