Den Andre/Teater Dictat på Bastionen i Malmö

Queer-föreställning av Edward II: En Teateranalys

Det är dramatiskt, blodfyllt och lustfyllt. Så som ett engelskt kungadrama ska vara.

Skådespelarna går in och ut ur olika roller, då de bara är fyra till antalet. Men de klarar det galant. Humor blandas med blodigt allvar. Det är främst Jan Ericson som står för humorn. I sina olika roller får han oss att le och stundom skratta.

Att ge sig på ett sådant här tungt drama är en utmaning för de flesta skådespelare. Men gruppen har valt att göra en queer-föreställning av berättelsen. De har tagit sig stora friheter. Själva dramat är egentligen på fyra timmar.

De flesta historiker är eniga om att Edward II var homosexuell. Han hade en älskare vid namn Piers Gaveston, som var riddare. Men det har spekulerats om vilka personliga tjänster författaren Christopher Marlowe gav drottningen. Det har också spekulerats om han var hennes spion.

Hur som helst så fängslas man av berättelsen och även om pjäsen är två timmar så känns den aldrig lång. Det hela avbryts då och då av modern musik som blir riktigt underhållande. Kostymvalet är också i queer-stil, modernt, blandat med bisarrt medeltida. Det fungerar, hur tokigt det än låter.

Linus Nilsson som den unge älskaren spelar fritt ut sin homosexualitet när han förlustas med kungen. Kungen svarar villigt och är så förtjust att han lovar honom halva kungariket. Linus gestaltar även den grymma Roger Mortimer, Earl av March. Det är tur det för då får man se hur skicklig han är som skådespelare.

Cecilia Säverman gör också flera roller, där man får se hennes mångsidighet av de typer hon framställer.

Johan Svensson som både skapat conceptet och regin har tagit sig an uppgiften som Edward II. Det har blivit en lite tafatt och osäker kung som är mer intresserad av sin älskare än kungariket. Just så som man har beskrivet honom i historieböckerna. När Johan skiftar till att spela kronprinsen, så framhäver han en vekhet. Han fångar just den där barnsliga tonen som kronprinsen kan ha haft. Det blir både rörande och komiskt.

Det komiska drivs på av åldermannen i gruppen, Jan Ericsson, som är känd för sina komiska utspel. Som Drottningen blir han kvällens höjdpunkt.

Den Andre bör man se för det udda konceptet och för en stunds underhållning.

Foto Johnny Månsson,

På scen Jan Ericson, Linus Nilsson, Cecilia Säverman, Johan Svensson, Text Christopher Marlowe, Översättning Johan Svensson, Dramaturgi, bearbetning, assisterande regi Matthew Short, Koncept & regi  Johan Svensson