Van Morrison/Falkonersalen i Köpenhamn

MMM

Inga överraskningar i denna coverkonsert

Van the Man börjar bli trött och åldern tar ut sin rätt.

Här på Falkoner såg jag min första Van Morrisonkonsert i början på -70-talet. Då var Van inte på så bra humör. Han hade satt sig bland publiken och gick inte ner på scenen förrän någon ropade åt honom. Därefter tröttade Van ut oss med ett längre tal om hur jobbigt det är att vara på turné. Därefter gav han oss en mycket minnesvärd konsert som fortfarande etsar sig fast i minnet. Det var en tid av musikaliskt geni. Rå talang präglade dessa stunder. Varje ton verkade flöda från hans själ. Den berörde säkert varje person i publiken.

Det kan man inte säga om kvällens konsert. Här var det som om autopiloten var inkopplad. Ingen av den magi och det engagemang som kännetecknade hans tidigare framträdanden. Inga överraskningar eller någon låt från Vans digra låtskatt. Istället kände man av en slags rutin, som om artisten själv var fast i en cykel av förväntningar och bekvämlighet. Det finns en viss tråkighet i att se en stor artist som Van Morrison. Han har en sådan rik historia av skapande och passion. Men han konserterar utan att verkligen ge sin publik en upplevelse de förtjänar.

Morrison valde att enbart köra låtar från sin senaste coverplatta, Moving on Skiffle. Visst är den plattan mycket bra, men att spela 20 av andras låtar är inte det mest kreativa. Det känns som att han presenterar en lista över influenser. Hans trogna fans får inte erbjudas något nytt att upptäcka. Den långa katalogen av hans egna kompositioner är en skattkista. Den innehåller låtar som kan få vem som helst att känna sig levande. Istället fick vi en kväll som kändes platt. Den saknade riktning.

Sättningen var samma som i Malmö förra året. Men där hade Van den goda smaken att sjunga från flera av sina egna låtar. Han har trots allt gjort 35 album! Varje album bär på en del av hans konstnärliga resa. Att enbart förlita sig på andras verk tunnar ut den känslan. Jag förväntade mig att bli påmind om hans legendariska hits. Jag hoppades också på de djupa, personliga berättelser som vanligtvis präglar hans musik.

Nu blev det till en konsert där man lika gärna kunde ha suttit hemma och lyssnat på Moving on Skiffle.

Många som kom dit hade säkert drömt om att få höra några av sina favoriter. De ville blanda gamla godingar med nya inslag. Vans musikaliska låtar har format våra musikaliska liv. Jag kände mig snuvad på en kväll som kunde ha blivit magisk.