Den tomma cirkeln/Bok av Krister Segergren

Kristers andliga sökande: En självbiografisk resa

Underrubriken, en naiv sökares bekännelser, är ödmjukt att skriva. Jag tycker att det handlar om en kunskapstörstig sökare. Krister vill spränga alla gränser för att uppnå Samadi. Med andra ord, bli ett med Gud.

Kristers självbiografiska debut är mycket intressant om man är intresserad av personlig och andlig utveckling. Redan i unga år upplever Krister att han vill ta reda på vem han är och varför han lever. I tonåren blir han politiskt intresserad på vänsterkanten. Det sker under början av 1970-talet i Luleå. Kommunismen har alltid varit stark i Norrbotten, och under sjuttiotalet svepte en stark vänstervind över hela Sverige.

Till slut inser Krister att politik inte är något han ska syssla med, och då uppstår ett inre vakuum. Det är det inre sökandet som är väsentligt. Hans kamp för att förstå sin identitet speglar den större existentiella krisen många vuxna kämpar med. Krister väcker tankar om hur vi alla, oavsett vår bakgrund, söker svar på livets stora frågor.

Krister, som är adopterad, känner sig vilse över vem hans biologiska föräldrar är. Han vet att hans mamma bodde i Kiruna, men hon tog aldrig kontakt med Krister. Fast Krister skrev ett brev till henne. En handling av kärlek och ett hopp om att återfå förbindelsen med sina rötter. Detta sökande efter ursprung är en central del av hans berättelse och ger ett djupare perspektiv på hans livsval.

Krister började läsa Herman Hesse, som han tyckte om; även Bibeln fördjupade han sig i mycket grundligt. Det är intressant att notera hur litteraturen fungerar som en vägledare för honom. Hesses teman om sökande och andlig strävan resonerar starkt med Kristers upplevelser. Därefter följde en egen skapad meditation. Krister började också leva ett mer asketiskt liv. Han bodde enkelt med bara det nödvändigaste. Detta ledde också till kalla små hus. Ibland bodde han hos sin fosterfar. Han återvände dit efter sina äventyr någon annanstans. Kanske ett sökande efter stabilitet, då han aldrig får riktig kontakt med sin fosterfar. Han säger inte så mycket och verkar bära på ett självhat.

Som bäst fick han hyra hemma hos författaren Sara Lidman i Missenträsk. Där fick han ett mer modernt boende, vilket så småningom fungerade som en tillfällig fristad i hans nomadiska liv. Han började med tarmrengöring och annat som till slut störde Sara så mycket att Krister fick flytta. Denna anekdot visar hur hans okonventionella och ibland nästan radikala livsstil inte alltid passar in i samhällsnormerna.

Krister sökte efter stillhet och meditation. Vid ett tillfälle kombinerade han det med att prova på svampar. En vän hade plockat svamparna. Detta skulle öka hans medvetande, men istället skapade det förvirring och obehag inom honom. Här pekar han på riskerna. Det handlar om att söka upplevelser som lovar upplysning. Dessa kan också leda till en nedåtgående spiral av osäkerhet och rädsla.

Krister beger sig till ett Ashram på Jylland. Men inte där heller finner han en fridfull plats. Klostret har förfallit, och där bor mest övervintrade hippies. Det är en insiktsfull observation. Att söka en plats för självförverkligande kan leda oss till besvikelse.

Efter att ha varit på olika retreat i Sverige börjar han förstå att det är till Indien han ska. Men innan dess blir han erbjuden att ta hand om en pojke med autism i Afrika. Där stannar han under ett år. Senare kommer han till Bombay. Men tiden i Kenya har skapat malaria i Kristers kropp. Så det blir mest vila, en ironisk vändning i hans strävan efter upplysning.

Efter det hör han talas om Sai Baba, en guru som han gärna vill träffa. Baba blir en andlig mästare för Krister som han kommer att återvända till vid flera tillfällen under åren som kommer. Dessa ekon av lärdomar och vägledning skapar en röd tråd genom hans livsberättelse, vilket gör den mer relaterbar.

Jag fann Kristers bok mycket givande på flera plan. Han delar så frikostigt med sig av sina upplevelser. Vare sig han är i Sverige eller i Indien. Det känns som att man får del av hans inre kamp. Läsaren får också reda på de insikter han vinner. Det blir ibland spännande som en thriller. Krister råkar ut för väldigt kraftfulla sjukdomar, och hans liv hänger på en tråd. Men hans tillit till Gud upprätthåller hans livsmod. Detta är en kraftfull reflektion över hur tro kan ge styrka i svåra stunder. Med god hjälp från sjukvård i Indien och senare Sverige.

Krister visar att det är i förhållandet mellan människa och det gudomliga som vi finner de mest betydelsefulla insikterna. Det är också i relationen mellan människan och hennes omgivning.


Upptäck mer från MÅNSSONSKULTUR.SE

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

2 reaktioner till “Den tomma cirkeln/Bok av Krister Segergren

  1. Livssökandets irrvägar är inte alltid en enkel sak att hantera, men när själen kallar finns det inte mycket att sätta emot.. Min syn på existensen och Skapelsen är dock mest den av en laborerande shakespearsk Världsteater och inte alltid är världen bakom ”kulisserna” på denna teater helt tillfredsställande mål för resenären.. Än så länge gäller väl fortfarande Karin Boyes strofer: Nog finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som är resan värd.

    Gillad av 1 person

Välkommen att kommentera med ditt för- och efternamn, gärna foto på dig, för trevlighetens skull.