MM
Dystert så det förslår
De här är ingen film som jag kan rekommendera, såvida man inte är lagd för tristess och tappat lusten att leva.
Människorna här har inga som helst mål för vad de vill göra med sina liv. De går omkring som levande döda. Här är det äta, sova och dö som gäller. En film om vardagslivets trivialiteter.
Vi får följa en kvinna och en man som först träffas på en karaokeklubb, där de stillsamt betraktar varandra. Av en händelse möts de igen och går på bio tillsammans. Därefter en middag hemma hos Ansa (Alma Pöysti). Holappa (Jussi Vatanen) som har alkoholproblem kan inte acceptera att Ansa tycker han dricker för mycket, så han lämnar hennes lägenhet, fast att han är både arbets- och bostadslös.
Hela filmen präglas av en grå össtatsmiljö där människorna inte längre ser något hopp i sina liv. De går till sina trista arbeten och accepterar situationen som den är, utan att vilja förändra sig själva eller den arbetsplats de befinner sig på. De lider i det tysta och verkar tänka, livet blir nog inte bättre än så här. Lika deprimerande är deras hem och bostäder.
Jag har tidigare kunna uppskatta Aki Kaurismäkis filmer, men det här ger mig myror i kroppen och får mig att vilja lämna biografen. Fast jag får tillstå att i allt elände finns det en del komik med väl avstämda repliker. Det är väl deras sätt att orka överleva.
Att detta var vinnaren av Jurypriset i Cannes 2023 får mig att tvivla på juryns omdömen.
Regi Aki Kaurismäki, Skådespelare Jussi Vatanen, Alma Pöysti, Sakari Kuosmanen, Alina Tomnikovm fl.
Upptäck mer från MÅNSSONSKULTUR.SE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
MÅNSSONSKULTUR.SE 
Jo, men nog tycker jag den rör sig i precis samma slags finskt vemodiga, stillsamma stadslandskap som Kaurismäkis filmer brukar. Det står lustigt nog 2024 på en almanacka, men allt verkar snarare vara 1940-50-tal. Men visst lever många människor detta slags trista liv, inte minst med dagens prekariat-tillvaro och rädslans tystnadskultur i arbetsliv och annat. Dystert, ja, men ändå med en viss finstämdhet. Det hela andas mest 1940-talets neorealism, skulle jag säga.
GillaGillad av 1 person
”Prekariat” var ett nytt ord för mig Björn, så utveckla gärna vad det betyder i just din mening. Håller med om att det är svårt att tidsbestämma filmen då man hör om kriget i Ukraina på radion och det ser ut som i en svunnen tid.
GillaGilla
Uppskattar dessa recensioner och omdömen. Inte alltid för att jag håller med (vilket jag gör i detta fallet), utan för att jag upplever dem som ärliga och insiktsfulla, fulla av passion för uppgfiten
GillaGillad av 1 person
Jag tackar dig för det Mats, 👍 men hade varit trevligt med efternamn och foto på dig 🤔
GillaGilla
Efternamnet är Holmér, och har inte luskat ut hur jag ska bifoga foto.
GillaGillad av 1 person
Tack och det är bara att lägga in där det står foto. Prova och se och alltid trevligt med foto på den som kommenterar.
GillaGilla