MMMMM
Musikaliskt klanderfri debut

Det är inte ofta man får recensera en cd som är helgjuten rakt igenom. Men här stämmer allt. Med en bakgrund som klassisk gitarrist och frilansmusiker i olika Malmökonstellationer har Staffan Kåge släppt sitt första album. 

Det börjar medryckande och dansant med Tiden går (dryckesvisa). ”Hej! Hå! Å tiden går å går” låter refrängen. Vi sjunger alla med och höjer våra glas. En kul och folklig melodi. Det är svårt att sitta still till denna rytmiska sång. Kåge varvar ner i Meditation men inte mer än vi är vakna och njuter av de härliga rytminstrumenten och Staffans underfundiga text.

Bouzouki, gitarrer, elbas, keyboards samt trumm och slagverk och all text och musik är av Staffan Kåge. Dan ”Gisen” Malmquist finns på klarinetter och tvärflöjt. Petra Kvist spelar fiol och sjunger i kör.

I Tänd din sista cigg raljerar Staffan över vår rädsla för domedagen och all den oro vi kan få av att tänka på undergången. Det är lugnt och eftertänksamt i Aubade. Men dags att dansa igen i calypson, En tankspridd dans. En sång om stressen i vår vardag och hur tokigt det kan bli med vårt liv.

Filosofisk blir Staffan I alla mina dar där bouzouki dominerar. Fast trummor och slagverk är följsamt med. Staffans röst är ljus och tonsäker med ett helt eget sound. Även om han har lånat musik från olika kulturer. I Om är det som i ett medeltida landskap med upprepande Kyrie eleison! Rytmiskt och elegant svängigt.

CDn avslutas med Herregud vad gott om Staffans sommarställe där han tycker ”Här är gudagott att vara!” Calypson gör sig påmind och vi gungar igen. Det är  harmoniskt och glädjefyllt.

En cd som bör finnas i varje persons hem. För party, glädje och tankfulla stunder.

12219585_508885765957637_7590116673064944659_n