Staffan Kåge/på fri hand/CD

MMMMM
Från fest till eftertanke: Kåges musikalisk resa

Det är inte ofta man får recensera en cd som är helgjuten rakt igenom. Men här stämmer allt. Med en bakgrund som klassisk gitarrist och frilansmusiker i olika Malmökonstellationer har Staffan Kåge nu släppt sitt första album.

Det börjar medryckande och dansant med Tiden går (dryckesvisa). ”Hej! Hå! Å tiden går å går” låter refrängen. Man sjunger lätt med. Det är svårt att sitta still till denna rytmiska sång. Den är en kul och folklig melodi som väcker glädje och nostalgi hos lyssnaren. Kåge lyckas verkligen fånga den festliga andan i denna låt. Man kan nästan föreställa sig en samlad skrattsal. Det är en pub fylld av glada människor som sjunger med.

Kåge varvar ner i Meditation. Här hålls vi på tårna av de underbara rytminstrumenten som låter som en del av vår egen puls. Vi njuter också av Staffans underfundiga text, som väcker tankar om livet och dess många aspekter. Musiken bär oss genom en känslomässig resa där man verkligen kan stanna upp och reflektera.

Bouzouki, gitarrer, elbas, keyboards samt trummor och slagverk. All text och musik är av Staffan Kåge. Dan ”Gisen” Malmquist finns med på klarinetter och tvärflöjt. Petra Kvist spelar fiol och sjunger i kör.

Den unika kombinationen av dessa instrument ger varje låt en distinkt klang. Klangerna är både moderna och traditionella på samma gång.

I Tänd din sista cigg raljerar Staffan över vår rädsla för domedagen. Han skämtar om undergången. Han belyser vår oro när vi tänker på den, vilket ger låten en humoristisk underton. Samtidigt har den en allvarlig underton. Genom hela albumet tar Staffan oss med på en berg- och dalbana av känslor. Skratt och eftertänksamhet blandas enkelt.

Det är lugnt och eftertänksamt i Aubade. Sedan är det dags att dansa i calypson, En tankspridd dans. Denna sång beskriver stressen i vår vardag. Den visar hur tokigt det kan bli med vårt liv. Många kan relatera till detta. Kåge tar oss med på en virvlande resa genom våra egna vanor. Han ger oss en chans att fira våra brister med musik och dans.

Filosofisk blir Staffan i I alla mina dar där bouzouki dominerar. Här kan ingen låta bli att stanna till och tänka på vad livet verkligen innebär. Trummor och slagverk är följsamma, vilket ger musiken ett perfekt stöd genom hela arrangemanget.

I Om är det som i ett medeltida landskap, med upprepande Kyrie Eleison! som skapar en hypnotisk känsla. Rytmen är både svängig och medryckande, vilket gör att det är svårt att inte röra på sig till musiken.

CDn avslutas med Herregud vad gott, en hyllning till Staffans sommarställe, där han tycker, ”Här är gudagott att vara!” Samban gör sig påmind och vi gungar igång. Det är harmoniskt och glädjefyllt. Man kan nästan se den glädje som uppstår vid dessa stunder av samvaro. Det är också stunder av njutning.

Staffans röst är ljus och tonsäker, med ett helt egen sound som sätter honom i en klass för sig. Även om han har lånat musik från olika kulturer, skapar han något unikt och eget. Han skapar en musikalisk stil som både utmanar och charmar.

En cd som bör finnas i varje persons hem. För party, glädje och tankfulla stunder.

Skivan har något för alla. Oavsett om du vill sjunga med eller dansa. Du kan även bara sitta ner och njuta av musiken och textens djup. Det är en sann njutning för både kropp och själ.