Tragiska ögonblick i Bohuslav Martinůs kammaropera
Operaverkstan har tagit på sig uppgiften att spela ett antal kammaroperor från 1900-talet. Nu har turen kommit till Bohuslav Martinů. Det är med blandat resultat.
Namnet till trots så är kortoperan inte direkt komisk. Fem personer vill passera bron mellan öst och väst. Väl på bron får de besked att de har ogiltigt pass. Gränsvakterna vill inte låta dem passera till den andra sidan. Häri ligger dramats nerv, där de mänskliga och existentiella dilemman som uppstår i mötet mellan individen och systemet framträder på ett fängslande sätt.
Paula Sjöblom har byggt en realistisk scenografi och fått fram en stämning av det kalla kriget. Med hjälp av väl genomtänkta detaljer lyckas hon förmedla både tidens atmosfär och den press som återspeglar de politiska spänningarna i Europa under denna period. Scenens utformning ger åskådarna en känsla av inträngdhet, vilket ytterligare förstärker känslan av desperation hos protagonisterna.
Sångarna ska hålla spänningen vid liv och de gör vad de kan tillsammans med de fyra musikerna på scengolvet. Men då musiken inte tar tag i en så blir inte dramat så intressant. Den musikaliska kompositionen kräver att sångarna ska nå en hög nivå av musikalitet och inlevelse, men det verkar som om styckets melodiska och harmoniska element inte alltid stödjer den dramaturgiska utvecklingen. Resultatet blir en föreställning som ibland känns platt och som tyvärr inte lyckas engagera publiken i den utsträckning som önskas.
Man har velat ha med de klassiska comedia dell’arte-figurerna i gestaltningen. Men för det krävs komiska aktörer som kan bemästra dessa figurer. Deras expertis och finess är avgörande för att sätta karaktärernas excentriska egenskaper i fokus och att framkalla den komik som krävs för att balansera de mer allvarliga teman som verket tar upp. Utan denna distinkta humor riskerar föreställningen att förlora sin dynamik och bli en ensidig representation av byråkrati och hinder.
Nu blir det en stunds tankeväckande teater som kan passa in som lunchopera. Nog så viktigt för att förstå hur absurd byråkrati kan ta sig i uttryck. Om inte annat hur det var innan muren föll i Berlin.
Det är en påminnelse om de utmaningar som individer står inför när de kämpar mot system som kan verka kallhjärtade och oflexibla.
Medan föreställningen kanske inte alltid lever upp till sina ambitioner, erbjuder den en viktig möjlighet för reflektion över de sociala och politiska strukturer som påverkar våra liv än idag.

Fotograf Jonas Persson
Premiär 23/3. Musik o libretto; Bohuslav Martinů. Bearb, övers o regi Maria Sundqvist. Scenografi Paula Sjöblom. Kostym Leif Persson. Ljus Johanna Svensson. I rollerna Helena Magnusson, Nils Gustén, Sebastian Durán, Maria Sanner, Ola Simonsson m fl
Upptäck mer från MÅNSSONSKULTUR.SE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Väl beskrivande av handling. Komiskt med fisket efter klocka för att inte bli avslöjade.
Skickat från min iPhone
GillaGilla
Tack, tack och visst fanns det stunder då man drog på munnen. Men för det igen komedi.
GillaGilla