Spencer/Film


MMM
Mästerligt porträtt av Diana

Kristen Stewart borde ha goda chanser för en Oscar efter sitt känslomässiga och utlevande porträtt av Prinsessan Diana.

Regissören Pablo Larraín har lyckats igen att porträttera en känd person på sitt mycket egna och träffsäkra vis. Men han har god hjälp från ett tänkvärt manus, fantastisk fotograf och så givetvis Kristen Stewart. Utan hennes spelande blickar och mimspel hade filmen inte blivit till vad den är. En studie av en människas instängdhet och kärlekslöshet från sin man.

Diana gör allt för att prins Charles ska upmärksamma henne, men allt arbete är förgäves. Hon går mer och mer in i mörkret med ätstörningar och psykiska problem.

Kulmen nås på det årliga julfirandet hos drottning Elizabeth, på hennes privata residens, Sandringham House. Diana varken kan eller vill anpassa sig till deras stela sätt att umgås.

Diana kräks upp maten hon får och hjärnspöken hemsöker henne. Det är en svår tid för henne. Diana försöker desperat besöka sitt gamla hem mitt i natten. Vakter stoppar henne men det gör henne bara mer motspänstig. Innan dess har hon kört vilse med sin sportbil, det resulterar i att lokalbefolkningen får en gemensam chock då Diana besöker ett café för att fråga var hon befinner sig.

Mitt i allt detta får vi en storartat fotoarbete som förstärker den klaustrofobiska miljö där Diana uppehåller sig. Utsökt vackra miljöer med smakfull inredning. Fast allt ger ett sken av en förgången och omodern tid, dit Diana inte hör hemma. Hon vill ut och få livslust. Men gardinerna ska vara fördragna, för hungriga fotografers skandalbilder.

Musiken är av Jonny Greenwood från Radiohead. Klassiskt blandas med psykedelisk pop och jobbig freeform jazz. Men stämmer väl till handlingsförloppet

Sally Hawkins som påkläderskan Maggie till Diana är en annan stjärna i den glittrande ensemblen. Deras förhållningssätt spelas väl fram och berör på alla sätt och vis.

Min enda invändelse är slutet då Diana tar barnen till ett burgarställe för att fira. Där gick luften ur filmen. Men innan dess får vi en intressant stund om en psykotisk persons svårigheter, inom det strikta engelska hovet. Där spelar de alla teater. Både för varandra och folket.

Regi Pablo Larraín. Medv Kristen Stewart, Jack Farthing, Sally Hawkins, Timothy Spall, m fl.

Konstruktiv kritik med ditt foto och för- och efternamn prioriteras.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s