Innan liket kallnar/Bok av Michael Segerström

 Djup och humor i Bittra Tårar på Söderslätt

Ännu en ny bok av Michael Segerström men med hjälp av Jan Detlef.
Det märks då den här är betydligt mer välskriven och begriplig än hans deckardebut, Trellehonda – ondare än ont.

I denna nya bok skapar Segerström en atmosfär som verkligen fångar läsarens intresse. Här finns en stringens och det skapas ett intresse för vad som ska hända härnäst. Berättelsens uppbyggnad är redan från början gripande, vilket gör att man som läsare vill fortsätta bläddra framåt. Fast Epilogen kunde man tagit bort. Den blir enbart övertydlig och är onödigt beskrivande, och tillför inte mycket till den annars så smidiga och underhållande berättelsen.

Eller som Michael själv skriver, ”Finns det någon mening med den här berättelsen?” Det är en fråga som verkligen får mig att tänka efter, inte bara om boken utan om berättande som helhet. Själv fann jag den smålustig och det gjorde att jag jag kunde läsa den till slut utan problem. Det finns inslag av humor i de mest oväntade situationer, vilket ger en fin balans mellan allvar och skratt.

Undertiteln, Bittra tårar på Söderslätt är mycket talande för hur berättelsen utvecklar sig. Den fångar essensen av karaktärernas upplevelser och de emotionella resorna de genomgår. Berättelsens olika karaktärer som passerar revy och letandet efter personen med Panamahatten ger en sorglustig känsla som lägger sordin på de olika stämningarna. Karaktärerna har djup och komplexitet, och deras relationer skapar en rik väv av intriger och känslor.

En lättläst sommarbok där jag fann de insprängda tankeintervallerna mellan flera kapitel som mest intressanta.

Dessa stunder av eftertanke ger läsaren en chans att reflektera över de större teman som boken berör, och ger en dimension av eftertänksamhet som berikar läsupplevelsen.

Dessa inslag av djup ger läsaren möjlighet att koppla samman med berättelsens kärna på ett meningsfullt sätt.