MMMMM
En suverän tolkning av den svenska succéfilmen!
Tom Hanks gör det igen, gestaltar en trovärdig och gripande roll, så intet öga är torrt.
Det här är så välspelat av alla inblandade att jag inte kan ge dem mindre än högsta betyg.
Berättelsen känner vi sedan den svenska versionen, En man som heter Ove.
Tom Hanks tar den till en annan nivå och höjer ribban ytterligare.
Det är så känslomässigt starkt vad Otto går igenom. Tårarna stockade sig i halsen hos mig vid flera tillfällen. Som tur är fanns humorn där som lättade upp stämningen.
Det är så många människor som går omkring med en djup sorg, så därför ska man aldrig döma ut en människa. Man vet inte vem personen är eller vad han har gått igenom. Prata med varandra glömmer många. De flesta är bättre på att skrika åt varandra, än våga närma sig varandra.
Mariana Treviño, som Marisol, gör Ottos granne lysande i sin godhet och förståelse för Otto. Hon gör så att Otto vaknar från sina dimmor hos sin förra och döda fru. Sakta men säkert kommer han tillbaka till livet och kan se annat än fel och brister hos sina medmänniskor. Lyckan vänder åter och han ser sig älskad av grannskapet, som han tidigare hunsat med glåpord.
Skådespelarna som Hanks omger sig med är helt i synk med honom. Det gör det till en perfekt film i godhetens tecken.
Regi Marc Forster, Medv Mariana Trevino, Manuel Garcia-Rulfo, Rachel Keller, Truman Hanks, Mack Bayda, Cameron Britton, Juanita Jennings, Mike Birbiglia.
En mildare form av ”Falling Down” och säkert en ganska aktuell bild av mycket av USA (och mycket av världen) idag? Men svårt för gode Tom Hanks att vara verkligt bitter och vred? Tur det.
GillaGilla
Har du verkligen hunnit se filmen Björn, då det verkar inte så på din kommentar. Den har inget med Falling Down att göra och Tom Hanks är precis så bitter och vred som krävs för rollen. Superb, enligt min mening.
GillaGilla
Reblogga detta på ulsansblogg.
GillaGilla