MM
En välgjord fast ointressant film
Det ska föreställa 1877 och Elisabeth, kejsarinnan av Österrike och Ungern är mestadels orolig över sin vikt. Hon spelas väl av Vicky Krieps, men då man har lagt in moderna poplåtar som framförs akustiskt och taluttryck som ”fuckin” så kantrar filmen.
Regissören Marie Kreutzer har försökt göra en feministisk film där kejsarinnan sätter upp fingret när hon lämnar det kejserliga matbordet, detta blir enbart löjligt och barnsligt.
Filmens ambition att blanda historiska och moderna element framstår som ett misslyckat experiment, där publiken istället för att hitta djup och relevans, ställs inför en blandning av tidsperioder som inte harmoniserar. De akustiska poplåtarna känns utanför plats och skapar en känsla av dissonans snarare än att förstärka berättelsen. Det är som om filmen vill skicka ett budskap om frigörelse, men istället för att leverera det med självsäkerhet blir det mer av en klumpig gest.
Genom de olika stilbrytningarna blir filmen varken angelägen eller intressant. Enbart erbarmligt lång. Den drar sig fram genom långsamma scener som tycks sträva efter att bygga upp en inre kamp men istället får tittaren att tappa intresset. De storslagna kostymerna och den vackra miljön är inte tillräckligt för att rädda filmen från sin gråa och platta narrativ.
Sammanfattningsvis borde filmen ha vägt sina stilistiska val mer noggrant för att verkligen nå sin potentiella publik.
Regi Marie Kreutzer. Medv Vicky Krieps, Florian Teichtmeister, Katharina Lorenz, Jeanne Werner, m fl.
Upptäck mer från MÅNSSONSKULTUR.SE
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
