Apornas planet: Uppgörelsen/Film av Matt Reeves

MM
Nytolkning av Apornas planet: En besvikelse

Originalet från 1968 med Charlton Heston håller fortfarande hög kvalitet då det gäller Sci-Fi film. Det gör inte denna nytolkning.

Efter Apornas planet har det gjorts flera efterföljare och även TV-serier, men de står sig slätt mot den klassiker som spelades in i Los Angeles -68. Den slutade med att allt mänskligt och gott liv hade slutat upphöra, vilket skapade en djupt tänkvärd och dystopisk känsla som fortfarande ekar i dagens sci-fi-berättelser.

I Uppgörelsen lever aporna i skogen i tron att människorna är utrotade. Men en dag dyker en vetenskapsgrupp upp och stör deras tillvaro. Aporna blir hysteriska och människorna blir chockade över att aporna faktiskt kan förstå dem och kommunicera. Denna oväntade interaktion ställer frågor om intelligens, förståelse och vad det innebär att vara människa.

Eftersom varken aporna eller människorna vill ge sig då det gäller vem som ska äga vad, uppstår det snart en konflikt som leder till krig. Denna centrala konflikt, som skulle kunna ha varit en grund för djupgående karaktärsutveckling och spännande berättelser, förvandlas istället till en förutsägbar och ibland tråkig kamp. Det gör filmen stundtals till sömnpiller och ointressant för publiken, som kan ha förväntat sig mer insiktsfullt skriftna dialoger och spännande vändningar.

3D-glasögonen gör inte effekten bättre! Istället för att förstärka filmens element av spänning eller inlevelse, kan de ibland kännas som en distraktion, vilket får tittarna att luta sig tillbaka och fundera på det som inte görs rätt.

Sammanfattningsvis, trots den historiska betydelsen av den ursprungliga filmen och dess inflytande på genren, lyckas inte denna nytolkning i att fånga den komplexa essensen av berättelsen.

Regissör Matt Reeves
Skådespelare Jason Clarke, Andy Serkis, Gary Oldman, Judy Greer, m fl