Den klassiska pantomimen inbjuder till skratt och förlustelse på den fullsmockade och vackra pantomimscenen, där publikens förväntan nästan går att ta på redan innan ridån går upp.
Tivoli har en gammal och god tradition av att visa traditionell balett varje sommar, denna föreställning bär verkligen vidare arvet. ”Den bedragna skräddaren” är ett stycke som man tror skrevs redan 1841. Den gick också under namnet ”Harlekin som danslärare”, men den sista delen kommer ifrån ”Invaliden”. Verket är av Philippo Pettoletti och har därefter bearbetats av Niels Henrik Volkersen och Peter Busholm, med premiär på Pantomimteatern 1847.
I denna uppsättning är det Tori Cooper som har regisserat det komiska verket och gett det en fräsch, men respektfull, tolkning. Musiken är inspelad av Prag Filharmoniska orkester med dirigent Martin Åkervall, vars tolkning ger både tyngd, känsla och en lekfull lätthet åt dansen och scenbilderna.
Idag handlar det om Harlekin som måste förklä sig för att komma nära sin älskade Columbine, en klassisk kärlekshistoria där förväxlingar, missförstånd och snabba scenbyten driver handlingen framåt och håller publiken på tårna.
Uppfinningsrikedomen är stor och han får klä sig som danslärare och söker arbete hos Columbines far, som är skräddare, bara för att få vara så nära Columbine som möjligt utan att avslöja sin sanna identitet.
Scenografin förstärker farsens karaktär med färgglada kulisser, tydliga miljöskiften mellan skrädderiet, salongen och de mer drömska partierna, där ljus och skuggor används för att understryka både komiken och romantiken.
Med hjälp av den goda fen blir de till slut också förenade, i en avslutande scen där dansen nästan upplevs som en dialog utan ord. Pjerrot spelar en viktig roll i historien, både som komisk figur och som en stilla kommentator, vars rörelser och minspel bidrar till att publiken hela tiden hänger med i berättelsen.
Det är underbart och skojigt att se på detta lustspel, där humorn växer fram ur kroppsspråk, blickar, överraskande koreografi och skickligt timing i varje entré och sorti. Dansarna visar prov på både komisk precision och stor musikalitet, de använder hela scenrummet för att förstärka de tydliga karaktärerna. Särskilt imponerande är hur de växlar mellan sprudlande ensemblescener och mer stillsamma, poetiska ögonblick.
Med så begåvade dansare som verkligen behärskar sin teknik och tåspetsdans blir varje steg betydelsebärande, och detaljerna i deras rörelser gör föreställningen rik att följa. Inte ofta man får se detta idag, vilket gör upplevelsen både unik och minnesvärd.
Regi Tori Cooper. Dansare Tommy Edvardsen, Claire Gillard Lestan, Robert Thomsen, Allan Nielsen m fl. Föreställning den 16 september 2026.
Upptäck mer från MånssonsKultur.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
