Joyce Carol Oates: A body in the service of mind/Film

MMM

Vi får en gedigen inblick i Oates liv genom Stig Björkmans sätt att närma sig Joyce.

Carol är verkligen produktiv, hon skriver cirka två böcker om året och har nu kommit upp i ett hundratal. Hennes språk är på en hög nivå, rent stilistiskt. När jag läste hennes bok Blonde så var det som en dröm, språket bara flyter på. Även om boken är tjock som en tegelsten, så tröttnar man aldrig.

Det har tagit åtta år för Stig Björkman att få göra den här filmen. Joyce har tidigare sagt nej men hennes dåvarande man tyckte att nu var det dax för Carol att säga ja. I ett brev till Stig skriver Joyce hur mycket hon beundrar Stig. Vilket kan te sig märkligt, i jämförelse med henne.

Det har blivit till ett intimt och öppet samtal med de båda fast där man inte hör Stigs röst. Det är helt rätt förfarande av Björkman. Oates svarar lika väl som i sina böcker.

Däremot har jag svårt för hennes politiska korrekthet. Jag får en känsla av att när det gäller politik är hon väldigt omedveten, nästintill naiv. Det förvånar mig mycket då hon ger ett så moget intryck i sina böcker. Där faller filmen för mig. Ännu en vänsterintellektuell som vill visa hur hon godhjärtad hon är, fast på fel vis.

Är man intresserad av Oates författarliv så är filmen en godbit. Likaså för att förstå vem människan Joyce Carol Oates är. På gott och ont.