Robes of Silk Feet of Clay/Bok av Judith Bourque


Avslöjande läsning med mervärde

När Judith Bourque utbildade sig till lärare inom Transcendental Meditation hade hon samtidigt ett sexuellt förhållande med rörelsens guru, Maharishi Mahesh Yogi. 

På kvällarna smög hon in till Maharishi efter hans överenskommelse.

Detta kan tyckas som att det är en bok i ren spekulation för att skada TM-rörelsen, men det är tvärt om. Judith Bourque har lagt sig vinn om att på ett tydligt och klart vis förklara hur hon upplevde situationen. Hon visar tydlig tacksamhet mot att hon fått träffa Maharishi och lärt sig att meditera.

Vi får följa Judith sedan hon först kom i kontakt med TM-rörelsen, 1968.
Efter att ha lyssnat på ett föredrag och blivit initierad och praktiserat TM-tekniken bestämde Judith sig för att utbilda sig till lärare inom Transcendental Meditation.

Färden gick till Indien och Himalayas där hon bodde på ett Ashram tillsammans med andra meditationsutövare. Väl där etablerades en nära och intim relation med Maharishi. Året var 1970. Några år efter att Beatles, Donovan och celebriteter som skådespelerskan Mia Farrow varit där. Mia påstod att Maharishi gjorde närmanden mot henne vilket gjorde henne mycket upprörd.

Judith vill i boken visa på att Maharishi var en man som alla andra. Med både sexuell och andlig lust. Flera år efter sin död kom Maharishi i en dröm till Judith. Där bad han Judith att berätta om deras sexliv för omvärlden. På det sättet kunde han bli totalt fri. Utan lögner om att han enbart var en helig munk och inte hade längtan till kvinnor.

I denna andra utgåva är det tillagt en del kapitel som inte kom med i Judiths första utgåva. Boken är nu komplett med allt som behövde berättas om Judiths andliga resa och hennes relation till Maharishi. Robes of Silk Feet of Clay finns även som ljudbok. 

9781982621896
Judith med Maharishi 1970 och 22 år gammal. 

A Music Story/Film


MM
Även om Claes Malmberg, Jan Malmsjö och Helen Sjöholm medverkar i denna film så blir den inte vidare sevärd. ”Det här är som en enda lång musikvideo”, så beskriver regissören Anders Widmark filmen. 

Där finns en rolig scen och det är när Jan Malmsjö gör en parodi på sin paradroll som prästen i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander.

Annars är det inte mycket som man går igång på. Kanske beror det på att det har varit tre regissörer inblandade och att Anders själv gör en av rollerna?

Handlingen är tunn men går ut på att pianisten Anton Widebeck (Anders Widmark) ska skriva en musikal då han mist sitt jobb som kapellmästare på ett väderprogram på TV. Han kan inte tänka sig något annat jobb än som musiker vilket gör hans fru (Helen Sjöholm) orolig och irriterad. 

Av musikalen får vi höra en del låtar men inga som man minns då man lämnat biografen. Synd, men det här var inte kul eller direkt underhållande. 

Regi Anders Widmark, Anna Maria Joakimsdottir Hutri, Roger Westberg
Skådespelare Victoria Rönnefall, Anders Widmark, Claes Malmberg, Jan Malmsjö, Helen Sjöholm, Ace Wilder m fl

 

Yesterday/Film


MMM
Plötsligt är Beatles raderade från jorden och går inte att finna någonstans på internet. Bara ett fåtal minns dem och Jack Malik är en av dem.

Jacks musikkarriär går inget vidare och han får ta extrajobb för att överleva som musiker. Men en dag så spelar han Yesterday och alla hans vänner blir imponerade. Det märkliga är att de inte vet vem Beatles är och Jack blir helt perplex. Hur kan man inte vem Beatles är? Men snart få han förklaringen, vilket inte ska avslöjas här.

Hela filmen är underhållande från början till slut och kanske inte så konstigt då det är manusförfattaren till både Fyra bröllop och en begravning och Notting Hill. Två riktiga måbrafilmer. Så är även denna. Man sitter och småmyser hela vägen fram till det överraskande slutet.

Det är snubblande nära en fyra i betyg men den når inte riktigt ända fram.
Regissören är Danny Boyle som gjorde Slumdog Millionaire så minnesvärd. 

Regi Danny Boyle
Medverkande Himesh Patel, Lilly James, Ed Sheeran m fl

 

Prinsen af Egypten/Musikal av Frederica Teater/Det Konglige Teater/Köpenhamn


MMM
Välsjunget och medryckande

Än en gång har Frederica Teater fått en dundersuccé rent publikt, fast scenmässigt har de presterat bättre. Detta är en familjemusikal i det gulligaste laget. 

Vi kastas in i handligen direkt och hela den bibliska berättelsen om Moses rullas fram. Fast det här blir mer förutsägbart än intressant. Men så är det också en Disneyversion och helt gjord för familjen. Fast flera barn skruvade på sig och de tyckte nog som jag, att flera scener var för utdragna och mer uppvisning, än förde handlingen framåt.

Här finns en del spektakulära scener, som när Moses delar havet och en del av publiken åker med i delningen. Då var det stora applåder. 

Diluckshan Jeyaratn som Moses sjöng helt fantastiskt och det var en fröjd att lyssna på hans utdragna och höga toner. Samspelet mellan honom och Lars Mølsted som Farao hör till de minnesvärda ögonblicken. Hela ensemblen jobbar på bra och sjunger säkert. Koreografin av Lynne Kurdziel är välgjord och det dansas bra i de medryckande scenerna.

Scenograf Kevin Depinet har skapat ett rum på Det Konglige som upptar scenen på ett förtjänstfullt vis och inget lämnas åt slumpen.

Intressant att lilla Fredrica Teater lyckats få Världspremiär och nu ska musikalen vidare till West End i London 2020. Grattis till det!

Fast det här dramat tar inte tag i mig som exempelvis Tarzan gjorde på Frederica Teater. Prinsen af Egypten är god nog som familjeunderhållning och för stunden, men för oss äldre lämnar den inte så många bestående ögonblick eller avtryck.  

038-1030x687-1030x687Premär den 21 juni 2019
Musik och text Stephen Schwartz, Manus Philip Lazebnik
Resident director Bjørg Gamst, Scenograf Kevin Depinet, Koreograf Lynne Kurdziel Formato. Medv Diluckshan Jeyaratn, Lars Mølsted, Nadia Abraham, Kristine Yde m fl

När Sveriges generalkonsul räddade Paris/Bok av Margareta Beckman


 Intressant läsning om modig svensk

Margareta Beckman har gjort ett gediget arbete genom sin efterforskning om vad som hände med de tusentals i Paris som räddades undan en säker död för deportation till gaskamrarna. Det hela utspelas 1944.

Det är en faktaspäckade läsning om en man som nog få har hört talas om och än mindre känner till. Även om historien om svenskens bragd har filmatiserats med Orson Welles som Raoul Nordling. Men även i modern tid har man gjort film av Raouls öde i Mannen som räddade Paris.

Det är en avgörande händelse i andra världskrigets slutskede. Hitler har beordrat att Paris ska sprängas. Raoul som har god kontakt med den tyska general som ska utföra Hitlers uppdrag gör allt i sin makt för att förhindra förstörelsen.

Margareta Beckman har fått chans att samtala med släktingarna till Raoul Nordling. Detta har bidragit till att Margareta fått fram nya uppgifter som inte berättats tidigare.

En bok som jag sträckläste då jag snabbt ville veta vad som skulle hända och hur detta verklighetsdrama slutade.

Är man vetgirig och vill ha fakta om hur en svensk gjorde en bragdgärning så bör man läsa denna bok.

9789174618839_200x_nar-sveriges-generalkonsul-raddade-paris-en-biografi-over-raoul-nordling

THREE MORAL TALES/Malmö Konsthall


Joëlle de La Casinière, Ana Jotta och Anne-Mie Van Kerckhoven. Denna trio från Frankrike, Portugal och Belgien ställer ut under hela sommaren på Konsthallen. 

Även då konstnärerna var närvarande under pressvisningen blev jag inte klar över vad de egentligen vill med sina verk. Jag blev mest trött i huvudet av allt prat som mestadels var ointressant. 

Här blandas olika stilar friskt och frågetecken hopar sig ju mer man ser. Ingenting väcker mitt intresse. Ana Jotta har använt sitt efternamn så flitigt att hon förknippar det med bokstaven J och gjort en vägg med detta. Hon har även ett eget litet kryp in med uppklistrade händelser som verkar mer förvirrat än intressant.

Likadant är de med de andra konstnärerna. Här finns inget av värde som kan locka en stor publik. Allt är så svårbegripligt att det skulle ta timmar att förstå, om man ens gör det då!?

Varför man upplåter denna fina konsthall åt sådan här ”konst” är för mig helt obegripligt. Det skapar enbart ett avståndstagande för att vilja förstå hur underbart, spännande och lustfyllt konst egentligen kan vara. 

The Beach Bum/Film


MM
Onödig film om onödiga människor

Jag förstår mig inte på regissören Harmony Korines nya film. Vad är det han vill visa med denna ”Beach Bum”? Slusken Moondog springer omkring ständigt påtänd och berusad, dagar som nätter. Han lider av storhetsvansinne och tror att han är en stor poet. Det vi får höra är rena pekoralet och helt ointressant. Fast”eliten” spär på hans rappakalja och ger honom Pulitzerpriset. Men sker det i hans dröm eller i verkligheten? 

Man vill kalla filmen komedi men jag ser inget roligt med att en ”stinking rich” Man slösar bort sina pengar på oväsentligheter. Så håller det på filmen igenom.

Dumheten visar sig på många olika vis. En är då Moondogs fru kör ihjäl sig då de båda är höga som hus, men märkligt nog klarar sig Moondog från deras bilcrash.

Den enda behållningen är Matthew McConaughey som gestaltar denna Bech Bum suveränt. Men å andra sidan är denna skådespelare alltid fenomenal. Oavsett vad han gör för roll. 

Regi Harmony Korine
Medv Matthew McConaughey m fl