Nymphomania/Film

MMMM
Om sexuallivets avigsidor

Lars Von Triers nya film är intressant på flera plan. Trier tar sexualdebatten till nya höjder genom sitt explicita budskap i Nymphomania. Men tror man det är porrfilm så har man hamnat fel.

Det är en lång och krävande film på över fyra timmar och då är den ändå nerkortad en timme. Men det är en paus mellan de två akterna. Fast Lars von Trier vill helst vi ska se den långa versionen så han står inte bakom denna bioversion, men har godkänt denna ”kortare” version.

Stellan Skarsgård spelar en lyssnande och påläst man (Seligman) som tar hand om nymfomanen Joe, mycket skickligt spelad av (Charlotte Gainsbourg).

Man kan undra vad som döljer sig i den femte och sista timmen då denna version verkar avhandla vad som behövs i ämnet.

Seligman som är oerfaren då det gäller det sexuella ställs mot Joes utlevande och beroendeframkallande samt vilda och destruktiva sexliv.

Joes berättelse om sitt tragiska liv varvas med Seligmans mycket intressanta tankegångar. Hans kunskap och tolkningar för fram förklaringsmodeller till Joes sexuella erfarenheter. Detta gör att filmen lyfts upp till en helt annan dimension om varthän vår sexualdrift kan leda oss och vad som kan betecknas som nymfomani.

Ett extra plus till Charlotte Gainsbourgs tolkning av Jimi Hendrix Hey Joe som kommer i eftertexterna.

Lars von Trier har lyckats med att föra fram det outsagda. Han lägger även in en tankeställare till de politiskt korrekta när det talas om svarta mäns sexvanor.