MM
Utdraget och mördande tråkigt
Man rider på vågen av material om dysfunktionella hackern Lisbet Salander. Nu har turen kommit till David Lagercrantz bok, Det som inte dödar oss. Det har blivit ett magplask.
Som en sämre Bondfilm försöker man speeda upp tempot på årets Stieg Larssons Milleniumserie. Det går så där. Det är rörigt och stökigt, bilar slirar och Salanders motorcykel har full fart framåt.
Lisbet och hennes syster är villebråden och det härstammar från då de växte upp med en pappa som våldförde sig på dem. Lisbet var den som lämnade boet innan det var försent. Systern som stannade kvar fick ett helvete med sin pappa vilket resulterade i att hon själv blev en torped, som sin far. En dag möts de båda syskonen igen, men då är det försent för en försoning.
Filmen går på i en hiskelig fart och man blir trött av alla bomber och effekter. Visst har den sina spänningsmoment och njutbara stunder men i motsats till de tidiga filmerna så faller den platt. Fast Claire Foy är lysande i sin rolltolkning som Lisbet Salander.
Regi Fede Alvarez
Medverkande Claire Foy, Sverrir Gudnason, Sylvia Hoeks, Lakeith Stanfield m fl
MÅNSSONSKULTUR.SE 