MMMM
Ett enormt ös från början till slut!
Man har valt att fokusera på låtarna och inte berättelsen som man gjorde på Malmö Opera. Där fick man reda på varför de vilsna ungdomarna betedde sig som de gjorde och hur de tänkte.
I Den Grå Hal på Christiania kör man låtarna rakt av som om det var en konsert. Det fungerar också men uppsättningen på Malmö Opera var mer som en musikal. Här har det blivit en ren konsertupplevelse.
Det är de manliga sångarna som man minns mest då de är så närvarande och fokuserade på sin uppgift. Kvinnorna är mer anonyma och har inte riktigt samma geist och utlevelse.
Det är främst Anders Gjesing som Johnnys alter ego St Jimmy som ger ett avtryck som sångare och scenpersonlighet. Men även svenska Bruno Mitsogiannis som Johnny sjunger med bravur. Han gjorde samma roll i Malmö Operas uppsättning.
Musikerna är suveränt duktiga men varför gömma dem för publiken? Fast deras råa ös och stillsamma ballader låter förvånansvärt bra där bakom det genomskinliga draperiet. I Malmö blev de en del av uppsättningen och det var mycket mer naturligt.
Det här är nittio minuters ren mangling på hög volym av punk, pop och arenarock. Helt underbart och man har svårt att sitta still till dessa melodiösa örhängen som låter bra rakt igenom. Jag kan inte komma på någon låt som borde tas bort. Det här är Green Days testamente till rockvärlden. Kanske inte så konstigt att det har blivit deras mest sålda album.
MÅNSSONSKULTUR.SE 