Partituret vinner över librettot.
Redan som 13-åring skrev Mozart denna fantastiskt njutbara musik. Det är också musiken som gör att man orkar med allkonstverket.
Scenen är mörk och sångarna placerade längst bak vilket gör det svårt att höra sången. Mest ljus är på orkestern med den fenomenale dirigenten Lars Ulrik Mortensen, som också spelar cembalo. Lars har ingen svårighet att dirigera de lyhörda musikerna, fast han trakterar cembalon samtidigt.
Skånes dansteater kommer ut ur något som ser ut som en jättevagina. Dansarnas kroppar är ljuvliga att se på där de rör sig i ultrarapid. Det ger ett sagans skimmer som stämmer väl med den pubertala texten.
Sångmässigt är det värre med denna premiär som fick flyttas från skärtorsdagen till den 18 april då två sångare insjuknat. Inhopparna är placerade i orkesterdiket framför ett notställ medan rollerna gestaltas scensikt av två dansare. Hela operan påminner mer om ett konsertant uppträde än en scenisk version. Någon regi är det svårt att skönja. Den har koreografen Fernando Melo lagt beslag på. Det är också dansarna som stjäl uppmärksamheten. Sångarna är mer som stenstoder, väl förankrade på scenen där deras röster knappt bär fram till tredje raden. Man förstår inte riktigt om de har så svaga röster eller om det handlar om felplaceringar på den stora scenen.
Som en studie av Mozarts förstlingsverk är detta stycke intressant, men annars påminner det om gästspelet som Det Kongelige Teater gjorde 2019.
Musik W A Mozart, Text: Vittorio Amedeo Cigna-Santi, Kreativt koncept: Fernando Melo, Ralf Pleger, Alexander Polzin, Dirigent och cembalo Lars Ulrik Mortensen, Regi Ralf Pleger, Scenografi & kostym Alexander Polzin, Koreografi Fernando Melo, Biträdande regissör Émilie Rault.
Medverkande Elisabeth Einarsdottir, Emöke Baráth, Morten Grove Frandsen, Sarah Aristidou, Sebastian Monti, Timothy Augustin, Sophie Haagen, Concerto Copenhagen, Dansare från Skånes Dansteater, Malmö Operakör
Malmö Opera i samarbete med Det Kongelige Teater
MÅNSSONSKULTUR.SE 